Pediatrik

We Need to Put Vitamin D Back in Children and Adolescents

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health and preventing disease. Three studies further our understanding of vitamin D status in children. One study was based on data from 6275 children and adolescents who participated in the 2001–2004 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES).

Overall, 9% of respondents (representing 7.6 million children and adolescents) were vitamin D deficient (serum 25 hydroxyvitamin D [25(OH)D] <15 ng/mL), and 61% (representing 50.8 million) were vitamin D insufficient (serum 25[OH]D, 15–29 ng/mL). Only 4% of participants reported taking 400 IU of vitamin D daily during the past 30 days. Among those aged 13–21 years, vitamin D deficiency was detected in 3% and 5% of white boys and girls, 43% and 59% of non-Hispanic black boys and girls, and 7% and 20% of Mexican American boys and girls. Deficiency rates were generally lower in children aged 7–12 years and lowest in children aged 1–6 years. Risk factors associated with deficiency were obesity (odds ratio, 1.9), drinking milk less than once per week (OR, 2.9), and television /video/computer use for more than 4 hours per day (OR, 1.6).

Reported use of daily vitamin D supplements reduced the risk for deficiency (OR, 0.4). Compared with participants with vitamin D levels 30 ng/mL, those with deficiency had higher parathyroid hormone (PTH) levels and systolic blood pressure (BP) and lower HDL and serum calcium levels. Other investigators used the same dataset to examine the effects of low serum 25(OH)D levels in 3577 fasting adolescents (age range, 12–19 years). In analyses that were adjusted for sociodemographic factors and physical activity, 25(OH)D levels were inversely associated with systolic BP and plasma glucose concentrations. Compared with children with vitamin D levels in the highest quartile (>26 ng/mL), those with levels in the lowest quartile (<15 ng/mL) had adjusted ORs of 2.36 for hypertension, 2.54 for fasting hyperglycemia (glucose 100 mg/dL), and 3.88 for metabolic syndrome. In the third study, investigators examined the relation between serum 25(OH)D levels and insulin and glucose dynamics in 51 black adolescents (mean body-mass index, 43.3 kg/m2) at a hospital-based weight-management clinic.

After controlling for BMI and PTH levels, the investigators found no metabolic differences between children with 25(OH)D levels <20 ng/mL and those with levels >20 ng/mL. However, insulin sensitivity was significantly lower and insulin resistance was higher among those with 25(OH)D levels <15 ng/mL compared with those with levels 15 ng/mL.

Published in Journal Watch Pediatrics and Adolescent Medicine November 4, 2009

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...