Pediatrik

We Need to Put Vitamin D Back in Children and Adolescents

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Small-scale studies have documented low vitamin D levels in children and adolescents, even as evidence mounts about the role of this vitamin in maintaining health and preventing disease. Three studies further our understanding of vitamin D status in children. One study was based on data from 6275 children and adolescents who participated in the 2001–2004 National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES).

Overall, 9% of respondents (representing 7.6 million children and adolescents) were vitamin D deficient (serum 25 hydroxyvitamin D [25(OH)D] <15 ng/mL), and 61% (representing 50.8 million) were vitamin D insufficient (serum 25[OH]D, 15–29 ng/mL). Only 4% of participants reported taking 400 IU of vitamin D daily during the past 30 days. Among those aged 13–21 years, vitamin D deficiency was detected in 3% and 5% of white boys and girls, 43% and 59% of non-Hispanic black boys and girls, and 7% and 20% of Mexican American boys and girls. Deficiency rates were generally lower in children aged 7–12 years and lowest in children aged 1–6 years. Risk factors associated with deficiency were obesity (odds ratio, 1.9), drinking milk less than once per week (OR, 2.9), and television /video/computer use for more than 4 hours per day (OR, 1.6).

Reported use of daily vitamin D supplements reduced the risk for deficiency (OR, 0.4). Compared with participants with vitamin D levels 30 ng/mL, those with deficiency had higher parathyroid hormone (PTH) levels and systolic blood pressure (BP) and lower HDL and serum calcium levels. Other investigators used the same dataset to examine the effects of low serum 25(OH)D levels in 3577 fasting adolescents (age range, 12–19 years). In analyses that were adjusted for sociodemographic factors and physical activity, 25(OH)D levels were inversely associated with systolic BP and plasma glucose concentrations. Compared with children with vitamin D levels in the highest quartile (>26 ng/mL), those with levels in the lowest quartile (<15 ng/mL) had adjusted ORs of 2.36 for hypertension, 2.54 for fasting hyperglycemia (glucose 100 mg/dL), and 3.88 for metabolic syndrome. In the third study, investigators examined the relation between serum 25(OH)D levels and insulin and glucose dynamics in 51 black adolescents (mean body-mass index, 43.3 kg/m2) at a hospital-based weight-management clinic.

After controlling for BMI and PTH levels, the investigators found no metabolic differences between children with 25(OH)D levels <20 ng/mL and those with levels >20 ng/mL. However, insulin sensitivity was significantly lower and insulin resistance was higher among those with 25(OH)D levels <15 ng/mL compared with those with levels 15 ng/mL.

Published in Journal Watch Pediatrics and Adolescent Medicine November 4, 2009

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.