Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Maten som sänker blodsockret

Vuxna med typ 1-diabetes fick flera hälsofördelar när de åt en kost med måttligt med kolhydrater. Det handlar inte om någon extrem diet och de flesta upplevde att den var enkel att följa, säger Sofia Sterner Isaksson, forskare och dietist.

7 oktober, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Ris, pasta, potatis.

Foto: Pressbild

I studien lottades 50 vuxna med typ 1-diabetes till att antingen inleda med fyra veckors diet med traditionell kost eller fyra veckor med en mindre mängd kolhydrater. Efter fyra veckor gjorde alla deltagare ett uppehåll för att sedan gå över till den andra dieten – på så sätt jämfördes deltagarna med sig själva.

Till skillnad från typ 2-diabetes, som kan uppstå på grund av livsstil, finns det få studier på hur kost med mindre kolhydrater påverkar personer med typ 1.Deltagarna, som alla hade förhöjda blodsockervärden vid studiens början, använde en kontinuerlig mätare (CGM) som skattade blodsockernivåerna varje kvart. När alla hade testat båda dieterna konstaterade forskarna att äta måttligt med kolhydrater gjorde att deltagarna hade bättre medelvärden för sitt blodsocker än med den traditionella dieten.

Resultaten har publicerats i tidskriften Lancet Regional Health Europe.– Det är positivt eftersom de aktuella förbättringarna anses minska risken för organskador, säger Sofia Sterner Isaksson, som tillsammans med bland andra Marcus Lind, professor i diabetologi, står bakom studien.

I den traditionella kosten kom hälften av energin från kolhydrater. I den måttliga kolhydratkosten var det i stället 30 procent. Det handlar alltså inte om en nolltolerans. Dieterna var sammansatta så att både kolhydrater och fetter var av bra sort. Det handlar till exempel om fullkorn och fiberrika kolhydrater liksom hälsosamma fetter.Kolesterol- och blodtrycksnivåer låg på samma nivå för båda dietvarianterna. Dessutom upplevde deltagarna sig mer nöjda med den kolhydratsnåla kosten.

Att dra ner på kolhydraterna kan alltså vara ett sätt att förbättra blodsockervärdena för vuxna med typ 1-diabetes. Men det är viktigt att göra större förändringar i samråd med vården, enligt Sofia Sterner Isaksson som är verksam vid Göteborgs universitet.

– Alla behöver finna en kost som passar dem. Därför är det viktigt att vi kan presentera data som visar att måttlig lågkolhydratkost är effektiv och säker. Däremot behövs det separata studier framöver för barn som växer där behovet är ett annat.


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.