Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Vissa insekter får nu säljas som mat Sverige, men skaldjursallergiker bör vara försiktiga

Nu blir det tillåtet att sälja vissa insekter som livsmedel i Sverige under en övergångsperiod. De livsmedel med insekter som tidigare varit tillåtna i några … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Nu blir det tillåtet att sälja vissa insekter som livsmedel i Sverige under en övergångsperiod. De livsmedel med insekter som tidigare varit tillåtna i några andra EU-länder som Danmark, Finland och Nederländerna får alltså säljas även i Sverige.

Enligt gällande EU-lagstiftning definieras insekter som ett så kallat nytt livsmedel. Sådana livsmedel får inte säljas utan att EU-kommissionen först har bedömt att livsmedlet i fråga inte medför någon hälsorisk för konsumenter.

De flesta EU-länder, däribland Sverige, har tolkat även den lagstiftning som gällde tidigare som att alla former av insekter måste godkännas av EU-kommissionen innan de säljs. Några länder som Finland, Danmark och Holland har tolkat den lagstiftning som gällde tidigare på ett annat sätt och tillåtit försäljning av hela insekter.

Nu har EU-domstolen kommit fram till att hela insekter inte berördes av den gamla lagstiftningen. Det innebär att det under en övergångsperiod blir tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder. Anledningen är att det finns övergångsbestämmelser i nya lagstiftningen som säger att de nya livsmedel som fått säljas enligt den tidigare lagstiftningen får fortsätta säljas under en period.

  • Förutsättningarna för att livsmedlet ska få säljas är:\natt det har varit tillåtet att sälja i något EU-land före 1 januari 2018 och
  • att ett företag i något EU-land har skickat in en ansökan om godkännande av livsmedlet till EU-kommissionen.
  • Företagen ansvarar för att de säljer säkra livsmedel

    Insekter kan, som andra animaliska livsmedel, innehålla sjukdomsframkallande bakterier. Det kan också finnas tungmetaller och andra giftiga ämnen i insekter.

    – Vi ska komma ihåg att de här livsmedlen fortfarande inte bedömts som säkra av EU-kommissionen, utan att de väntar på ett godkännande. Det är därför viktigt att företagen tar sitt ansvar för att se till att konsumenterna får säkra livsmedel som inte är hälsofarliga på något sätt, säger Astrid Walles Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

    Skaldjursallergiker ofta allergiska även mot insekter

    Vissa insekter, framför allt mjölmask och syrsor, kan leda till allergi och korsallergi, särskilt hos personer med skaldjursallergi. Därför bör de som är allergiska mot skaldjur vara försiktiga. Det ska framgå av märkningen om ett livsmedel innehåller insekter.

    Fakta – nya livsmedel

    Produkter som inte har använts som livsmedel inom EU i större omfattning före 1997 definieras som ”nya livsmedel”. Sådana livsmedel omfattas  av särskilda regler och måste godkännas innan de får säljas till konsumenter.

    Källa: Livsmedelsverket


    Dela artikeln

    Digital tidning

    Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

    I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

    Dietisten
    Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
    Aktuellt Nummer

    Dela artikeln

    Nutrition

    Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

    När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
    IMG_1028

    Foto: IMG_1028

    De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

    Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

    Synen på kött skiljer sig åt

    Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

    Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

    Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

    Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

    Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

    Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

    Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

    Politiska intressen påverkar

    Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

    Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

    Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

    Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

    • Vad är NNR2023?
      De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
    • Fokus:
      Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
    • Hälsa & hållbarhet:
      Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
    • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
      Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
    • Utmaningar:
      Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.