Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Webbinarier om kost för äldre och gravida med ätstörningar

Vill du lära dig mer om goda måltider för äldre eller hur man bäst bemöter gravida med ätstörningar? Dietisternas Riksförbund bjuder in till två inspirerande webbinarier i januari och februari där experter delar med sig av sina erfarenheter och lösningar på viktiga utmaningar.

16 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Det första webbinariet den 22 januari fokuserar på hur vi skapar förutsättningar för hälsosamt åldrande, med insikter från fokuserar äldreomsorgen och sjukvården. Den 6 februari handlar det om stöd och bemötande för gravida med ätstörningar, med kunskap från forskning och klinisk erfarenhet.

Ta chansen att fördjupa din kunskap och anmäl dig redan idag!

22 januari - Goda måltider nära äldre

Dietisternas Riksförbund arrangerar tillsammans med RISE och Måltid Sverige ett webbinarium om hur vi kan skapa förutsättningar för hälsosamt åldrande genom hela livet. Deltagarna får följa fiktiva Jenny från 65 till 80 års ålder när hon går från att bo självständigt till sjukhusvård, hemtjänst och slutligen ett särskilt boende

Bland programpunkterna finns:

  • Greener by default – Kan sjukhusmåltider bli mer växtbaserade? Täcks näringsbehovet?
  • Viktuppgång och ökad styrka för undernärda äldre – Erfarenheter från Lunds kommun som arbetar med behovsbedömd måltidsleverans av heldygnskasse.
  • Näring som stärker – Smarta mellanmål för äldre. Exempel på vad som är bra mellanmål och inte.
  • Tid och plats:När: 22 januari 2025, kl. 13.00–15.00, via Zoom.

    Anmälan: https://forms.gle/7KVuv2FPSwpzJWMj8

    Kontakt: utbildning@drf.nu

    6 februari - Ätstörningar och bemötande under graviditet

    Vad behöver dietister veta om hetsätningsstörning, bulimi och anorexi hos gravida? Och vilket stöd vill de gravida med ätstörning få gällande kost?

    Den 6 februari 2025 bjuder Dietisternas Riksförbund in till ett webbinarium om bemötande av gravida med ätstörningar. Cecilia Brundin Pettersson, nutritionist och forskarstuderande, delar med sig av sin långa kliniska erfarenhet och kunskap om hur vi bäst stödjer gravida med olika typer av ätstörningar.

    Huvudpunkter i programmet:

  • Bakgrund och prevalens.
  • Risker med ätstörningar under graviditet.
  • Identifiering och frågor som bör ställas.
  • Olika screeningformulär.
  • Bemötande och samtal om mat.
  • Tid och plats:När: 6 februari 2025, kl. 10.00–12.00, digitalt via Zoom.

    Anmälan: https://forms.gle/FBL5QUWTbmMVtn1C7  Kontakt: utbildning@drf.nu



    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.