Folkhälsa

Vilka styrmedel fungerar för att påverka människors matvanor?

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. Så hur kan matvanorna bli bättre?

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

I flera andra länder används styrmedel som skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat eller nationella skolfruktsprogram. En litteraturstudie som Livsmedelsverket har gjort visar att sådana styrmedel kan påverka konsumtionen och därmed bidra till bättre hälsa.

– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I dag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige. Överlag visar forskningen att EU:s skolfruktsprogram har ökat intaget av frukt bland barn och unga.

De styrmedel som undersökts i rapporten har införts och utvärderats i olika utsträckning. När det gäller reglering av marknadsföring, utbud, priskampanjer och placeringen av livsmedel i butik används det endast i ett fåtal länder. Det behövs mer forskning för att kunna säga om, eller hur stor effekt den typen av styrmedel har.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.