Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Följsamhet till nutritions­behandling med kosttillägg

Vilka faktorer som påverkar följsamhet till nutritionsbehandling med kosttillägg har sammanställts i en nyligen publicerad litteraturöversikt. Totalt inkluderades 171 artiklar med olika studiedesign. Resultatet visar att detta är ett komplext fenomen som kan förklaras utifrån en rad olika barriärer och underlättande faktorer. Att förstå och hantera denna komplexitet är viktigt för att möjliggöra goda behandlingsresultat.

17 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Kosttillägg är ofta en självklar del av nutritionsbehandlingen vid undernäring när den vanliga maten inte räcker till. Följsamheten till denna behandling lyfts dock i litteraturen som utmanande för vissa patientgrupper (1-3). Mot denna bakgrund har forskare från Sverige och Storbritannien granskat de 20 senaste årens forskning om kosttillägg och sammanställt denna i en litteraturöversikt som nyligen publicerats i Nutrition Research Reviews (4). Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa barriärer och underlättande faktorer för följsamhet till nutritionsbehandling med kosttillägg bland patienter med (risk för) undernäring.

En litteratursökning gjordes i fyra databaser för att hitta såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar som på något sätt berört faktorer av betydelse för följsamhet till eller konsumtion av kosttillägg. Av totalt 21 835 screenade abstracts inkluderades 171 artiklar, där merparten var randomiserade kliniska studier (RCT:s) inom geriatrik och tumörsjukdom (Figur 1). Dessa analyserades i två faser. I den första kvalitativa fasen identifierades barriärer och underlättande faktorer genom en tematisk syntes. I den andra kvantitativa fasen undersöktes bland annat vilka barriärer och underlättande faktorer som hade stöd i de RCT:s som ingick i artikelunderlaget. Världshälsoorganisationens (WHO:s) fem dimensioner för följsamhet till behandling användes som ett ramverk i analysarbetet (5).

Resultatet visade att det finns en rad olika barriärer och underlättande faktorer för följsamhet till kosttillägg (n=59). Kategoriseringen enligt WHO:s fem dimensioner för följsamhet till behandling visade att flest faktorer kunde grupperas till den behandlingsrelaterade och den hälso- och sjukvårdsrelaterade dimensionen.

Indvidanpassat förhållningssätt underlättar

Exempel på faktorer inom den behandlingsrelaterade dimensionen var bland annat att servera kosttillägget kylt och i liten volym (underlättande faktorer) samt lång behandlingsduration (barriär). Underlättande faktorer inom den hälso- och sjukvårdsrelaterade dimensionen var bland annat fungerande nutritionsrutiner, uppföljning av insatt behandling med kosttillägg, individanpassning och ett personcentrerat förhållningssätt.

Inom de tre andra av WHO:s dimensioner för följsamhet till behandling utgjorde exempelvis ett allvarligare sjukdomstillstånd och onkologisk eller kirurgisk behandling barriärer för konsumtion av kosttillägg (tillståndsrelaterade dimensionen). Inom samma dimension fanns en splittrad bild gällande faktorerna ”ätsvårigheter” samt ”god/dålig nutritionsstatus” då dessa i vissa studier relaterade till högre följsamhet och i andra studier till lägre följsamhet.

En överkomlig kostnad för kosttillägg och ett generöst subventionssystem var viktiga underlättande faktorer liksom närvaro av socialt stöd för patienten (sociala och ekonomiska dimensionen). Inom den patientrelaterade dimensionen fanns studier som beskrev vikten av att patienten är motiverad till behandlingen och uppfattar kosttilläggen som viktiga och fördelaktiga för sin egen hälsa.

En RCT med 45 geriatriska patienter visade bättre följsamhet om kosttillägget serverades i ett glas i stället för i ursprungsförpackning med sugrör (6). En annan RCT på inneliggande patienter visade bättre följsamhet om kosttillägget serverades i liten volym vid fyra tillfällen, i samband med medicin­utdelning, i stället för vid två tillfällen (7). Endast 13 av de 59 identifierade barriärerna och underlättande faktorerna hade stöd i en RCT, vilket visar att det behövs fler studier på detta område där följsamhet eller intag av kosttillägg utgör det primära utfallsmåttet i en klinisk prövning.

Avslutande reflektioner

Litteraturöversikten visade att många olika faktorer är av betydelse för patienters konsumtion av kosttillägg, vilket gör denna nutritionsbehandling komplex. Vi vill därför betona vikten av en holistisk syn på behandling med kosttillägg, där anpassning till den enskilda individens behov är centralt för att möjliggöra goda behandlingsresultat. Om vi vill att produkterna ska konsumeras och undvika svinn behöver patienten involveras i behandlingsbeslut och hälso- och sjukvården behöver skapa goda förutsättningar där behandlingen med kosttillägg ses som viktig och följs upp.

Vår förhoppning är att litteratur­översikten kan vara vägledande för vad som bör beaktas vid initiering av nutritionsbehandling med kosttillägg och därmed utgöra ett stöd för dietister och annan hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt dagliga kliniska arbete möter patienter med (risk för) undernäring. x


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.