Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Vi har koll på Nyckelhålet – mer än hälften väljer det

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. 97 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet. Det … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
A young Muslim mother and daughter walk the produce aisles of the grocery store together shopping for groceries.  They are both dressed casually and the mother is wearing a Hijab.  The mother is reaching for products on the shelf while pushing a shopping cart with her daughter seated in it.

\n\n

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. 97 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet. Det gäller oavsett kön, utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Kännedomen är något lägre bland unga, men de som känner till märkningen är å andra sidan mer positiva till den än äldre. Det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket.

\n\n\n

– Kort utbildning och låg inkomst är förknippat med sämre matvanor och ökad ohälsa, det vet vi från tidigare studier. Vi vill att Nyckelhålet ska vara en guide för alla som vill äta mer hälsosamt. Därför är det positivt att Nyckelhålet är välkänt i samtliga grupper. Det säger Veronica Öhrvik, projektledare för Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om Nyckelhålet.

Många använder Nyckelhålet för att välja nyttigt

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets märkning. Den hjälper konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen i butikshyllan – mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett. För att ta reda på hur känt och använt Nyckelhålet är och vad konsumenterna tycker om märkningen lät Livsmedelsverket företaget Origo Group genomföra en enkät med drygt tusen personer mellan 18 och 80 år.

Undersökningen visar alltså att 97 procent har hört talas om Nyckelhålet. Mer än hälften av de som känner till märkningen köper Nyckelhålsmärkta produkter ibland, ofta eller alltid. Och hälften tycker att det är enkelt att hitta mat med Nyckelhålet, framför allt bröd och andra spannmålsprodukter. Det är också i de kategorierna som det finns flest Nyckelhålsmärkta produkter.

– Det är glädjande att så många svarar att de använder Nyckelhålet när de köper mat, men det skulle kunna vara ännu fler. I mars presenterade vi nya regler som vi hoppas ska underlätta för företag att märka fler typer av nyttiga produkter med Nyckelhålet, vilket i sin tur gör det lättare för konsumenter att välja hälsosamt, säger Veronica Öhrvik.

Nyckelhålet uppfattas som hälsosamt och seriöst

Åtta av tio av de som känner till Nyckelhålet förknippar märkningen med hälsosam mat och mer än sex av tio tycker att Nyckelhålet gör det lättare att välja hälsosamt.

Närmare hälften kopplar ihop Nyckelhålet med påståenden som ”en märkning jag litar på” och ”seriöst”. Bland 18–25-åringarna är det närmare en av fyra som uppfattar Nyckelhålet som ”modernt”, medan bara 5 procent i åldersgruppen 65–80 år svarar samma sak.

– Vi arbetar hela tiden för att utveckla Nyckelhålet och bilden av märkningen. Kanske har de unga sett det. Nyckelhålet har funnits i över 30 år och vi hoppas att även nya generationer ska upptäcka att man inte behöver byta liv för att äta lite nyttigare – det kan räcka med att byta till Nyckelhålet, säger Veronica Öhrvik.

Text: Livsmedelverket



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.