Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Vi har koll på Nyckelhålet – mer än hälften väljer det

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. 97 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet. Det … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
A young Muslim mother and daughter walk the produce aisles of the grocery store together shopping for groceries.  They are both dressed casually and the mother is wearing a Hijab.  The mother is reaching for products on the shelf while pushing a shopping cart with her daughter seated in it.
AdobeStock

\n\n

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. 97 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet. Det gäller oavsett kön, utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Kännedomen är något lägre bland unga, men de som känner till märkningen är å andra sidan mer positiva till den än äldre. Det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket.

\n\n\n

– Kort utbildning och låg inkomst är förknippat med sämre matvanor och ökad ohälsa, det vet vi från tidigare studier. Vi vill att Nyckelhålet ska vara en guide för alla som vill äta mer hälsosamt. Därför är det positivt att Nyckelhålet är välkänt i samtliga grupper. Det säger Veronica Öhrvik, projektledare för Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om Nyckelhålet.

Många använder Nyckelhålet för att välja nyttigt

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets märkning. Den hjälper konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen i butikshyllan – mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett. För att ta reda på hur känt och använt Nyckelhålet är och vad konsumenterna tycker om märkningen lät Livsmedelsverket företaget Origo Group genomföra en enkät med drygt tusen personer mellan 18 och 80 år.

Undersökningen visar alltså att 97 procent har hört talas om Nyckelhålet. Mer än hälften av de som känner till märkningen köper Nyckelhålsmärkta produkter ibland, ofta eller alltid. Och hälften tycker att det är enkelt att hitta mat med Nyckelhålet, framför allt bröd och andra spannmålsprodukter. Det är också i de kategorierna som det finns flest Nyckelhålsmärkta produkter.

– Det är glädjande att så många svarar att de använder Nyckelhålet när de köper mat, men det skulle kunna vara ännu fler. I mars presenterade vi nya regler som vi hoppas ska underlätta för företag att märka fler typer av nyttiga produkter med Nyckelhålet, vilket i sin tur gör det lättare för konsumenter att välja hälsosamt, säger Veronica Öhrvik.

Nyckelhålet uppfattas som hälsosamt och seriöst

Åtta av tio av de som känner till Nyckelhålet förknippar märkningen med hälsosam mat och mer än sex av tio tycker att Nyckelhålet gör det lättare att välja hälsosamt.

Närmare hälften kopplar ihop Nyckelhålet med påståenden som ”en märkning jag litar på” och ”seriöst”. Bland 18–25-åringarna är det närmare en av fyra som uppfattar Nyckelhålet som ”modernt”, medan bara 5 procent i åldersgruppen 65–80 år svarar samma sak.

– Vi arbetar hela tiden för att utveckla Nyckelhålet och bilden av märkningen. Kanske har de unga sett det. Nyckelhålet har funnits i över 30 år och vi hoppas att även nya generationer ska upptäcka att man inte behöver byta liv för att äta lite nyttigare – det kan räcka med att byta till Nyckelhålet, säger Veronica Öhrvik.

Text: Livsmedelverket



Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Dietisten
Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent 

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.