Livsmedel

Vi äter mindre till högre pris

Livsmedelskonsumtionen har minskat i takt med att matpriserna har stigit efter pandemiåren. Det visar ny statistik som presenteras i Konsumtionsrapporten. Vi köper färre varor och väljer billigare alternativ.

29 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det har blivit dyrare att äta mindre. Under 2022 ökade de svenska hushållens utgifter för livsmedel och alkoholfria drycker med 8,4 procent i löpande priser jämfört med föregående år, och uppgick till 323 miljarder kronor. Samtidigt minskade utgifterna i fasta priser med drygt två procent under samma period. Det innebär att livsmedelskonsumtionen har minskat efter pandemiåren även om hushållen lägger mer pengar på mat och alkoholfri dryck. Statistiken kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och presenteras i Konsumtionsrapporten 2023 från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

De minskade fasta utgifterna för hushållens utgifter för livsmedel är ett tydligt trendbrott. Under tioårsperioden 2021 – 2022 ökade konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker med 18 procent i fasta priser. Under den perioden har ökningen i genomsnitt legat på två procent per år.

Hushållen sparar in på ekologiska varor. Inköpen av kravmärkt gick ner under 2022. Köpfrekvensen är den lägsta på 5 år. Matinköpen i e-butiken har också minskat efter pandemiårens snabba uppgång.

– Det är återigen en kombination av att hushållen inte har samma behov av att handla livsmedel på nätet när pandemin är över, men också en minskad vilja att betala för plockning och transport när hushållen behöver minska sina utgifter, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg.

Konsumtionsrapporten 2023

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...