Livsmedel

Vi äter mindre till högre pris

Livsmedelskonsumtionen har minskat i takt med att matpriserna har stigit efter pandemiåren. Det visar ny statistik som presenteras i Konsumtionsrapporten. Vi köper färre varor och väljer billigare alternativ.

29 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det har blivit dyrare att äta mindre. Under 2022 ökade de svenska hushållens utgifter för livsmedel och alkoholfria drycker med 8,4 procent i löpande priser jämfört med föregående år, och uppgick till 323 miljarder kronor. Samtidigt minskade utgifterna i fasta priser med drygt två procent under samma period. Det innebär att livsmedelskonsumtionen har minskat efter pandemiåren även om hushållen lägger mer pengar på mat och alkoholfri dryck. Statistiken kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och presenteras i Konsumtionsrapporten 2023 från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

De minskade fasta utgifterna för hushållens utgifter för livsmedel är ett tydligt trendbrott. Under tioårsperioden 2021 – 2022 ökade konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker med 18 procent i fasta priser. Under den perioden har ökningen i genomsnitt legat på två procent per år.

Hushållen sparar in på ekologiska varor. Inköpen av kravmärkt gick ner under 2022. Köpfrekvensen är den lägsta på 5 år. Matinköpen i e-butiken har också minskat efter pandemiårens snabba uppgång.

– Det är återigen en kombination av att hushållen inte har samma behov av att handla livsmedel på nätet när pandemin är över, men också en minskad vilja att betala för plockning och transport när hushållen behöver minska sina utgifter, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg.

Konsumtionsrapporten 2023

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.