Folkhälsa

Vi äter mer salt än någonsin

Livsmedelsverkets nya beräkningar visar att män i snitt får i sig 9–12 gram salt per dag och kvinnor i snitt 7–10 gram per dag. Detta är betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ett högt intag av salt har negativa effekter på hälsan. För mycket salt kan bland annat leda till högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. Skattningar visar att så mycket som var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt. Det pågår därför satsningar i Sverige för att minska befolkningens saltintag.

– För att kunna sätta mål för saltsänkning och sedan följa upp de insatser som görs behövs kunskap om hur högt saltintaget är i befolkningen. Livsmedelsverket har därför analyserat befintliga data och utifrån det uppskattat saltintaget, säger Josefin Edwall Löfvenborg som har gjort sammanställningen.

Den visar att intaget av salt är högt bland både vuxna och ungdomar. Det genomsnittliga saltintaget skattas till 7–10 gram per dag för kvinnor och 9–12 gram per dag för män. Skillnaden i saltintag mellan kvinnor och män beror delvis på att män ofta har ett högre totalt energiintag och därmed får i sig mer salt.

Enligt Riksmaten-undersökningarna är kött- och korvprodukter och bröd stora saltkällor. Bland ungdomar är även pastarätter en betydande källa till salt. Även Livsmedelsverkets senaste så kallade matkorgsundersökning från 2015 visade att kött, särskilt charkprodukter, och spannmålsprodukter var de största källorna till salt på befolkningsnivå.

Läs hela rapporten här.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...