Folkhälsa

Vi äter mer salt än någonsin

Livsmedelsverkets nya beräkningar visar att män i snitt får i sig 9–12 gram salt per dag och kvinnor i snitt 7–10 gram per dag. Detta är betydligt högre än målet, som är att komma ner till 6 gram om dagen.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ett högt intag av salt har negativa effekter på hälsan. För mycket salt kan bland annat leda till högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. Skattningar visar att så mycket som var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt. Det pågår därför satsningar i Sverige för att minska befolkningens saltintag.

– För att kunna sätta mål för saltsänkning och sedan följa upp de insatser som görs behövs kunskap om hur högt saltintaget är i befolkningen. Livsmedelsverket har därför analyserat befintliga data och utifrån det uppskattat saltintaget, säger Josefin Edwall Löfvenborg som har gjort sammanställningen.

Den visar att intaget av salt är högt bland både vuxna och ungdomar. Det genomsnittliga saltintaget skattas till 7–10 gram per dag för kvinnor och 9–12 gram per dag för män. Skillnaden i saltintag mellan kvinnor och män beror delvis på att män ofta har ett högre totalt energiintag och därmed får i sig mer salt.

Enligt Riksmaten-undersökningarna är kött- och korvprodukter och bröd stora saltkällor. Bland ungdomar är även pastarätter en betydande källa till salt. Även Livsmedelsverkets senaste så kallade matkorgsundersökning från 2015 visade att kött, särskilt charkprodukter, och spannmålsprodukter var de största källorna till salt på befolkningsnivå.

Läs hela rapporten här.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.