Forskning

Socker ökar suget efter fett

Vi äter för mycket socker och forskning visar alltmer på att det också ändrar vår smak och uppfattning av mat. Mattias Alenius forskargrupp vid Umeå universitet har funnit att överkonsumtion av socker leder till ett ökat sug efter fett hos flugor.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cell reports visar forskargruppen att intaget av fett och socker styr varandra. Studien har genomförts på bananflugor men det är troligt att liknande mekanismer finns hos människor.

– För mycket socker leder till minskat sötsug och ökat fettintag, och tvärtom. På så vis säkerställs att flugan får i sig tillräckligt med socker och fett som näringsämnen, säger Mattias Alenius, professor vid Institutionen för molekylär biologi.

Forskargruppen har tidigare funnit att bara ett par procents ökning av socker i kosten får tarmen hos bananflugor att frisätta ett hormon som heter Hedgehog till cirkulationen. Smakcellerna börjar då svara mindre på socker och flugorna väljer bort söt kost. I den här senaste studien fann de att Hedgehog även ökar suget efter och uppskattningen av fett.

Jakten på vad som styr signalen att vilja äta mer fett ledde forskarna till en av de centrala fettregulatorerna i både möss och flugor: leptin – eller Upd2 som den heter i flugor. När mängden fettväv ökar i flugan frisätts Upd2 som trycker ner smakuppfattningen av fett och ökar sötsuget. Intaget av fett och socker korsregleras alltså av signalerna från Hedgehog och Upd2.

– Det handlar om en dragkamp mellan socker och fett – inte om att begränsa det totala antalet kalorier, som vi nog helst skulle vilja. Förmodligen har människor liknande kompensationsmekanismer som flugor har vilket gör att vi helst av allt vill ha lika mycket fett som socker. En amerikansk cheesecake brukar man säga är det som bäst driver vårt ätbegär, säger Mattias Alenius och fortsätter:

– Vi människor kan faktiskt uppfatta fett som en smak. Det återstår att se om de här forskningsresultaten gäller även för oss och ligger bakom att vissa har svårt att minska sitt matintag. Något att bita i för forskningen.

Vetenskaplig studie:

Fat- and sugar-induced signals regulate sweet and fat taste perception in Drosophila. Cell Reports.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...