Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Vegetarisk nudge får elever att välja växtbaserat

När skolbarnen får välja är det växtbaserade tacos, poke bowls och nudelwokar som lockar. Den svenska livsmedelskoncernen Greenfood har lyckats få tusentals elever att äta vegetariskt till lunch, med ett modernt matkoncept som tar gatumaten in i skolmatsalen.

21 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Vegetarisk nudge får elever att välja växtbaserat

Foto: Pressbild

För att nå FN:s globala mål måste vi förändra våra matvanor – och inte minst äta mindre kött. Vad framtida generationer lägger på tallriken kan bli helt avgörande för om vi lyckas. Så hur kan fler barn och unga lockas att välja vegetariskt oftare?

Den frågan ställde sig svenska Greenfood tillsammans med koncernbolaget Ahlströms. Lösningen blev ett modernt matkoncept som tar in gatumaten i skolmatsalen - Street Food-veckor.

Sedan starten 2019 har konceptet testats i 47 svenska kommuner, och 700 000 vegetariska portioner senare står det klart, det går att få barn och unga att äta mer växtbaserat.

Burger Tuesday, Let’s Wok Monday eller Mexican Friday – konceptet går ut på att eleverna serveras en veckomeny med smakrika och trendsäkra maträtter som skapats med barnen i åtanke. Maten presenteras i en aptitretande inramning, där allt från inbjudande servering till coola skyltar höjer upplevelsen. 

Under veckorna samlar skolmatsalarna in statistik, för att se hur många fler som väljer vegetariskt. En vanlig skoldag äter omkring 10 procent av eleverna växtbaserad lunch. Under Street Food-veckorna väljer istället över hälften att skippa köttet. I vissa kommuner är det så många som 77 procent av eleverna som äter vegetariskt under temaveckan.

3 viktiga insikter 

Veganifiera favoritmatenBarn är kräsna, det vet vi. Istället för att servera komplicerade alternativ från växtriket erbjud mat de faktiskt gillar. På så sätt sänker vi den mentala tröskeln för att smaka. Världens enklaste nudge! Elevernas tre i topp-favoriter under temaveckorna var tacos, nudelwok och nuggets (alternativt Poke Bowl).

Se till att det är snyggtMan äter med ögonen. När maten presenteras på ett aptitligt sätt vågar fler testa. Dela upp ingredienserna och låt barnen själva välja vad de vill smaka på. Coola skyltar och menyer som ger associationer till en cool gatumiljö ökar elevernas benägenhet att gilla konceptet.

Tjata inte om hur vegetariskt det ärInspirationsveckan är visserligen vegetarisk, men det är ingenting att skylta med. Beskriv istället maten på ett sätt som väcker elevernas nyfikenhet. Burger Tuesday, Let’s Wok Monday eller Mexican Friday. Barn älskar till exempel nuggets, men bryr sig knappast om de är lagade på kyckling.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.