Folkhälsa

Vegetarisk kost ska undersökas

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka konsekvenser av olika grader av vegetarisk kost och ungdomars kunskap om mat och näring. Forskningsprojektet ska ske samverkan med universitet … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka konsekvenser av olika grader av vegetarisk kost och ungdomars kunskap om mat och näring. Forskningsprojektet ska ske samverkan med universitet i Norge och Australien där liknande undersökningar ska genomföras.

– Oavsett om man är vegetarian eller blandkostare så är det viktigt av hälso- och miljömässiga skäl att äta en större andel vegetabilier. Men det gäller att övergå till ett näringsmässigt bra vegetabiliskt innehåll i kosten och för det krävs kunskaper om de kostval individen gör. Annars blir det inte hållbart på sikt, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet.

I den svenska studien ska 240 unga personer (16 – 24 år), som i olika grad övergått till vegetarisk kost, delta. 60 ska vara veganer, 60 lakto-ovo vegetarianer, 60 avstå från rött kött och 60 vara köttätare. Forskarna ska dels undersöka näringsinnehållet i deras kost, dels undersöka deras kunskaper och attityder till vegetabilisk kost.

– Vi vill få fördjupad kunskap om en ny era av vegetarianism där människor över hela världen uppmanas äta vegetabiliskt i högre utsträckning och identifiera utmaningar avseende vegetabilisk kosthållning så att adekvata hälsofrämjande insatser för hållbara matvanor kan utformas. Skolan och lärosäten är till exempel viktiga arenor för att främja kunskap om kost och stödja hållbara matvanor. Förutsättningarna för detta ser olika ut i olika länder och jag tror det finns mycket att lära av varandra genom internationella samarbeten, säger Christel Larsson.

\n\n\n\n\n\n\n

Projekt om vegetarianism

\n\n

Projektet Konsekvenser för ungas kostintag och nutritionsstatus vid intag av vegetabilisk kost med olika strikthet har beviljats nära fem miljoner av Forte.\nProjektledare är Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet.\nProjektbidraget beviljades för åren 2022 – 2024.

Text: Carl-Magnus Höglund/Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n\n

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.