Livsmedel

Växtmargarin nyttigast på mackan

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade fetter kostar dessutom nästan dubbelt så mycket. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Testfakta har analyserat innehållet i nio av Sveriges vanligaste bordsmargarin på Eurofins laboratorium i Lidköping. Alla testade produkter har en fetthalt kring 70 procent och är inte så kallade lätt-varianter, där fetthalten ofta ligger mellan 30 och 40 procent.

I testerna analyserades också andelen nyttiga omega 3-fettsyror och omega 6-fettsyror. De mer vegetabiliska produkterna har högst andel även här.

– Transfetter ska vi äta så lite som möjligt av då man sett samband mellan höga intag och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar – ännu mer än för mättat fett. Det finns naturligt i mejeriprodukter och kött, men framställs också industriellt som konsistens- och hållbarhetsingrediens i livsmedel, säger Anna Turesson Wadell, dietist och doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.

Förklaringen till skillnaderna när det gäller mättade fetter och transfetter är att tre av de testade produkterna, Carlshamn, Becel och Flora är uppbyggda kring vegetabiliska fetter. Deras huvudingrediens är rapsolja. Övriga bordsmargarin har mjölkfett som huvudingrediens.

Följande bordsmargarin har analyserats:

1. Carlshamn Smörgås\n2. Becel Gold\n3. Flora Original\n4. Coop Smör & raps\n5. Garant Smör & raps\n6. Gårdsgoda Normalsaltat\n7. Bregott Normalsaltat\n8. ICA Smör och raps\n9. Ängens Normalsaltat

Alla testresultat finns att läsa på testfakta.se

Bild: Shutterstock

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.