Livsmedel

Växtmargarin nyttigast på mackan

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade fetter kostar dessutom nästan dubbelt så mycket. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Testfakta har analyserat innehållet i nio av Sveriges vanligaste bordsmargarin på Eurofins laboratorium i Lidköping. Alla testade produkter har en fetthalt kring 70 procent och är inte så kallade lätt-varianter, där fetthalten ofta ligger mellan 30 och 40 procent.

I testerna analyserades också andelen nyttiga omega 3-fettsyror och omega 6-fettsyror. De mer vegetabiliska produkterna har högst andel även här.

– Transfetter ska vi äta så lite som möjligt av då man sett samband mellan höga intag och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar – ännu mer än för mättat fett. Det finns naturligt i mejeriprodukter och kött, men framställs också industriellt som konsistens- och hållbarhetsingrediens i livsmedel, säger Anna Turesson Wadell, dietist och doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.

Förklaringen till skillnaderna när det gäller mättade fetter och transfetter är att tre av de testade produkterna, Carlshamn, Becel och Flora är uppbyggda kring vegetabiliska fetter. Deras huvudingrediens är rapsolja. Övriga bordsmargarin har mjölkfett som huvudingrediens.

Följande bordsmargarin har analyserats:

1. Carlshamn Smörgås\n2. Becel Gold\n3. Flora Original\n4. Coop Smör & raps\n5. Garant Smör & raps\n6. Gårdsgoda Normalsaltat\n7. Bregott Normalsaltat\n8. ICA Smör och raps\n9. Ängens Normalsaltat

Alla testresultat finns att läsa på testfakta.se

Bild: Shutterstock

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...