Livsmedel

Växtmargarin nyttigast på mackan

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Växtbaserade bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror. De som har hög andel mjölk som bas har störst andel mättade fetter. Ett margarin med mättade fetter kostar dessutom nästan dubbelt så mycket. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Testfakta har analyserat innehållet i nio av Sveriges vanligaste bordsmargarin på Eurofins laboratorium i Lidköping. Alla testade produkter har en fetthalt kring 70 procent och är inte så kallade lätt-varianter, där fetthalten ofta ligger mellan 30 och 40 procent.

I testerna analyserades också andelen nyttiga omega 3-fettsyror och omega 6-fettsyror. De mer vegetabiliska produkterna har högst andel även här.

– Transfetter ska vi äta så lite som möjligt av då man sett samband mellan höga intag och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar – ännu mer än för mättat fett. Det finns naturligt i mejeriprodukter och kött, men framställs också industriellt som konsistens- och hållbarhetsingrediens i livsmedel, säger Anna Turesson Wadell, dietist och doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.

Förklaringen till skillnaderna när det gäller mättade fetter och transfetter är att tre av de testade produkterna, Carlshamn, Becel och Flora är uppbyggda kring vegetabiliska fetter. Deras huvudingrediens är rapsolja. Övriga bordsmargarin har mjölkfett som huvudingrediens.

Följande bordsmargarin har analyserats:

1. Carlshamn Smörgås\n2. Becel Gold\n3. Flora Original\n4. Coop Smör & raps\n5. Garant Smör & raps\n6. Gårdsgoda Normalsaltat\n7. Bregott Normalsaltat\n8. ICA Smör och raps\n9. Ängens Normalsaltat

Alla testresultat finns att läsa på testfakta.se

Bild: Shutterstock

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.