Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Vart tog folkhälsan vägen i tider i kris?

Är det rimligt att klaga över bilringar runt midjan när det pågår en akut klimatkris och krig i närområdet? Vilken betydelse och roll har den personliga hälsan i tider av kris? Lyssna på Brödinstitutets webbinarium där dessa och andra frågor diskuteras. 

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Foto: stock.adobe.com

De så kallade icke smittsamma sjukdomarna NCD, Non Communicable Diseases, svarar för 90 procent av alla dödsfall i Sverige. Till NCD räknas hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och kroniska lungsjukdomar. Ofta är sjukdomarna tätt förknippade med övervikt och fetma vilket cirka 50 procent av befolkningen har. Sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer där ohälsosamma matvanor ligger i topp.

Utseendefixering och vikthets

Parallellt ser vi en rörelse som lyfter fram hur utseendefixering och vikthets i samhället skapar ohälsa och olycka hos personer med övervikt och fetma. Att inte bli sedd som person utan mest som överviktig liknas vid diskriminerande behandling.

Hur kan dessa två aspekter samsas och vilken betydelse får det för samhället och folkhälsan när diskussioner om hållbar mat får slagsida åt vad som främst är klimatsmart och maten för bättre folkhälsa inte får det utrymme den behöver?

Medverkande:

  • Karin Nileskog, kost- och programansvarig, ViktVäktarna
  • Mattias Svensson, ledarskribent, Svenska Dagbladet
  • Stephan Rössner, professor emeritus i hälsoinriktad beteendeforskning
  • Ingela Stenson, chefredaktör och omvärldsanalytiker
  • Michael Fridebäck, vinnare av Biggest Loser 2016, vd
  • Moderator: Maria Sitell, kommunikationschef och leg. dietist, Brödinstitutet
  • Du hittar webbinariet här.



    Folkhälsa

    Här är svenskarnas nya matvanor

    Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1207

    Foto: AdobeStock

    Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

    Priset styr mer än förr

    Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

    Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

    IMG_1210
    Kökets matundersökning 2025

    Klimatet tappar

    Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

    Tiktok ungas favorit

    När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

    AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

    Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

    • 7 av 10 är intresserade av matlagning
    • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
    • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
    • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
    • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
    • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

    Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



    Kalkyler & Verktyg

    Ny version av Livsmedelsdatabasen

    Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
    IMG_1201

    Foto: AdobeStock

    Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

    Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

    Förändrade jodvärden

    Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

    Nya livsmedel

    Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

    • modersmjölksersättning
    • tillskottsnäring för småbarn
    • soyghurt, smaksatt och berikad
    • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
    • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
    • fisksås

    Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.