Diabetes

Världsdiabetesdagen sätter fokus på diabetesforskningen

Under Världsdiabetesdagen Skåne som arrangeras tisdagen den 14 november kan du lära dig mer om vilka upptäckter om diabetes som deltagare i vetenskapliga studier bidrar till.

7 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Deltagare i vetenskapliga studier hjälper diabetesforskarna framåt. Det är tack vare kartläggningar av personer som nyligen har fått diabetes som forskarna har kunnat visa att typ 2-diabetes är en komplex sjukdom som kan behöva individanpassad behandling. Analyser av blodprover från barn med hög risk att utveckla typ 1-diabetes hjälper forskarna att förstå varför en del barn drabbas av sjukdomen medan andra inte får sjukdomen.

Under Världsdiabetesdagen Skåne presenteras det senaste inom diabetesforskningen och företag som är verksamma inom diabetesområdet deltar som utställare. Medeonstipendiet delas ut i samband med evenemanget. Stipendiet ges årligen till en forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Diabetesforskaren Malin Fex är moderator för Världsdiabetesdagen Skåne 2023.Dagen arrangeras i samarbete mellan Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), Sydvästra Skånes Diabetesförening, Medeon Science Park och Diabetes Samverkan Sverige.

Om evenemangetPlats: Studio Meetingpoint, Nordenskiöldsgatan 24, 211 19 MalmöTid: Tisdag den 14 november, föreläsningar kl 15-18 och utställning kl 14-19Målgrupp: Världsdiabetesdagen Skåne vänder sig särskilt till personer med diabetes, anhöriga och patientorganisationer. Alla som är intresserade av att ta del av ny kunskap och forskning om diabetessjukdomar är välkomna att delta.Språk: Svenska

Länk till evenemangets sajt

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.