Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad skaderisk hos unga idrotts­kvinnor kan bero på för lågt energiintag

Unga löper ökad risk för rygg- och nackbesvär samt idrottsskador om de slarvar med mat och är fysiskt inaktiva. Skaderisken är högre hos unga idrottskvinnor som följer de allmänna kostråden. Det är två slutsatser i Clara Onells avhandling i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola.

Nina Granberg 14 april, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Privat

Varför valde du det här forskningsområdet?

– Jag är nutritionist och har länge haft ett stort intresse för ungas livsstil och dess påverkan på hälsa, särskilt i relation till fysisk aktivitet och kost. När jag såg att Sophiahemmet Högskola utlyste en doktorandtjänst inom detta område kändes det självklart att söka. Jag såg också en möjlighet att själv påverka forskningsinriktningen och utforma frågestäl­lningar, vilket har varit mycket lärorikt.

Vad har du forskat om?

– Min forskning bygger på två omfattande studier: Sustainable University Life (SUN-studien) och Den svenska handbollskohorten. Syftet har varit att studera universitetsstudenters och unga idrottares levnadsvanor och deras betydelse för risken att drabbas av vanliga muskuloskeletala besvär, såsom rygg- och nackproblem, samt idrottsskador. Deltagarna har följts över tid genom upprepade enkäter och fått svara på frågor om sina matvanor, träningsrutiner och allmänna hälsotillstånd.

Studien av universitetsstudenter har främst fokuserat på hur en ohälsosam livsstil, såsom fysisk aktivitet, stillasittande, måltidsfre­kvens och konsumtion av alkohol och tobak, påverkar utvecklingen av aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. I handbollsstudien har vi istället undersökt hur matvanor påverkar risken för idrottsskador, med fokus på knän och axlar. Målet har varit att förstå vilka faktorer som kan bidra till att dessa hälsoproblem uppstår för att på sikt skapa skapa bättre förutsättningar för unga att leva ett hälsosamt liv.

Vad kom du fram till?

– I studien av unga handbollsspelare fann vi att det är mer vanligt att kvinnor äter frukt och grönsaker, äter färre måltider per dag, väljer bort vissa typer av livsmedel och använder kosttillskott med vitaminer och mineraler jämfört med män. En av de mest oväntade insikterna var kopplingen mellan idrottares kostvanor och skaderisk. Vi såg att kvinnliga handbollsspelare som följde de allmänna kostrekommendationerna – med högt intag av frukt och grönsaker samt lågt intag av fett och snabba kolhydrater – hade en högre risk att drabbas av skador i knän och axlar. Detta kan bero på att de helt enkelt får i sig för lite energi i förhållande till sin träningsmängd.

I studien om universitetsstudenter fann vi att en ohälsosam livsstil – definierad som låg fysisk aktivitet, mycket stillasittande, oregelbundna måltider och riskanvändning av alkohol, tobak och droger – var kopplad till en ökad risk för aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. Vi såg en betydligt hög­re incidens av sådana besvär hos studenter med ohälsosamma levnadsvanor jämfört med dem som levde hälsosammare.



Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 2 minuters läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.