Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Ökad skaderisk hos unga idrotts­kvinnor kan bero på för lågt energiintag

Unga löper ökad risk för rygg- och nackbesvär samt idrottsskador om de slarvar med mat och är fysiskt inaktiva. Skaderisken är högre hos unga idrottskvinnor som följer de allmänna kostråden. Det är två slutsatser i Clara Onells avhandling i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola.

Nina Granberg 14 april, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Privat

Varför valde du det här forskningsområdet?

– Jag är nutritionist och har länge haft ett stort intresse för ungas livsstil och dess påverkan på hälsa, särskilt i relation till fysisk aktivitet och kost. När jag såg att Sophiahemmet Högskola utlyste en doktorandtjänst inom detta område kändes det självklart att söka. Jag såg också en möjlighet att själv påverka forskningsinriktningen och utforma frågestäl­lningar, vilket har varit mycket lärorikt.

Vad har du forskat om?

– Min forskning bygger på två omfattande studier: Sustainable University Life (SUN-studien) och Den svenska handbollskohorten. Syftet har varit att studera universitetsstudenters och unga idrottares levnadsvanor och deras betydelse för risken att drabbas av vanliga muskuloskeletala besvär, såsom rygg- och nackproblem, samt idrottsskador. Deltagarna har följts över tid genom upprepade enkäter och fått svara på frågor om sina matvanor, träningsrutiner och allmänna hälsotillstånd.

Studien av universitetsstudenter har främst fokuserat på hur en ohälsosam livsstil, såsom fysisk aktivitet, stillasittande, måltidsfre­kvens och konsumtion av alkohol och tobak, påverkar utvecklingen av aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. I handbollsstudien har vi istället undersökt hur matvanor påverkar risken för idrottsskador, med fokus på knän och axlar. Målet har varit att förstå vilka faktorer som kan bidra till att dessa hälsoproblem uppstår för att på sikt skapa skapa bättre förutsättningar för unga att leva ett hälsosamt liv.

Vad kom du fram till?

– I studien av unga handbollsspelare fann vi att det är mer vanligt att kvinnor äter frukt och grönsaker, äter färre måltider per dag, väljer bort vissa typer av livsmedel och använder kosttillskott med vitaminer och mineraler jämfört med män. En av de mest oväntade insikterna var kopplingen mellan idrottares kostvanor och skaderisk. Vi såg att kvinnliga handbollsspelare som följde de allmänna kostrekommendationerna – med högt intag av frukt och grönsaker samt lågt intag av fett och snabba kolhydrater – hade en högre risk att drabbas av skador i knän och axlar. Detta kan bero på att de helt enkelt får i sig för lite energi i förhållande till sin träningsmängd.

I studien om universitetsstudenter fann vi att en ohälsosam livsstil – definierad som låg fysisk aktivitet, mycket stillasittande, oregelbundna måltider och riskanvändning av alkohol, tobak och droger – var kopplad till en ökad risk för aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. Vi såg en betydligt hög­re incidens av sådana besvär hos studenter med ohälsosamma levnadsvanor jämfört med dem som levde hälsosammare.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.