Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Ökad skaderisk hos unga idrotts­kvinnor kan bero på för lågt energiintag

Unga löper ökad risk för rygg- och nackbesvär samt idrottsskador om de slarvar med mat och är fysiskt inaktiva. Skaderisken är högre hos unga idrottskvinnor som följer de allmänna kostråden. Det är två slutsatser i Clara Onells avhandling i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola.

Nina Granberg 14 april, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Privat

Varför valde du det här forskningsområdet?

– Jag är nutritionist och har länge haft ett stort intresse för ungas livsstil och dess påverkan på hälsa, särskilt i relation till fysisk aktivitet och kost. När jag såg att Sophiahemmet Högskola utlyste en doktorandtjänst inom detta område kändes det självklart att söka. Jag såg också en möjlighet att själv påverka forskningsinriktningen och utforma frågestäl­lningar, vilket har varit mycket lärorikt.

Vad har du forskat om?

– Min forskning bygger på två omfattande studier: Sustainable University Life (SUN-studien) och Den svenska handbollskohorten. Syftet har varit att studera universitetsstudenters och unga idrottares levnadsvanor och deras betydelse för risken att drabbas av vanliga muskuloskeletala besvär, såsom rygg- och nackproblem, samt idrottsskador. Deltagarna har följts över tid genom upprepade enkäter och fått svara på frågor om sina matvanor, träningsrutiner och allmänna hälsotillstånd.

Studien av universitetsstudenter har främst fokuserat på hur en ohälsosam livsstil, såsom fysisk aktivitet, stillasittande, måltidsfre­kvens och konsumtion av alkohol och tobak, påverkar utvecklingen av aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. I handbollsstudien har vi istället undersökt hur matvanor påverkar risken för idrottsskador, med fokus på knän och axlar. Målet har varit att förstå vilka faktorer som kan bidra till att dessa hälsoproblem uppstår för att på sikt skapa skapa bättre förutsättningar för unga att leva ett hälsosamt liv.

Vad kom du fram till?

– I studien av unga handbollsspelare fann vi att det är mer vanligt att kvinnor äter frukt och grönsaker, äter färre måltider per dag, väljer bort vissa typer av livsmedel och använder kosttillskott med vitaminer och mineraler jämfört med män. En av de mest oväntade insikterna var kopplingen mellan idrottares kostvanor och skaderisk. Vi såg att kvinnliga handbollsspelare som följde de allmänna kostrekommendationerna – med högt intag av frukt och grönsaker samt lågt intag av fett och snabba kolhydrater – hade en högre risk att drabbas av skador i knän och axlar. Detta kan bero på att de helt enkelt får i sig för lite energi i förhållande till sin träningsmängd.

I studien om universitetsstudenter fann vi att en ohälsosam livsstil – definierad som låg fysisk aktivitet, mycket stillasittande, oregelbundna måltider och riskanvändning av alkohol, tobak och droger – var kopplad till en ökad risk för aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. Vi såg en betydligt hög­re incidens av sådana besvär hos studenter med ohälsosamma levnadsvanor jämfört med dem som levde hälsosammare.



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.