Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad skaderisk hos unga idrotts­kvinnor kan bero på för lågt energiintag

Unga löper ökad risk för rygg- och nackbesvär samt idrottsskador om de slarvar med mat och är fysiskt inaktiva. Skaderisken är högre hos unga idrottskvinnor som följer de allmänna kostråden. Det är två slutsatser i Clara Onells avhandling i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola.

Nina Granberg 14 april, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Privat

Varför valde du det här forskningsområdet?

– Jag är nutritionist och har länge haft ett stort intresse för ungas livsstil och dess påverkan på hälsa, särskilt i relation till fysisk aktivitet och kost. När jag såg att Sophiahemmet Högskola utlyste en doktorandtjänst inom detta område kändes det självklart att söka. Jag såg också en möjlighet att själv påverka forskningsinriktningen och utforma frågestäl­lningar, vilket har varit mycket lärorikt.

Vad har du forskat om?

– Min forskning bygger på två omfattande studier: Sustainable University Life (SUN-studien) och Den svenska handbollskohorten. Syftet har varit att studera universitetsstudenters och unga idrottares levnadsvanor och deras betydelse för risken att drabbas av vanliga muskuloskeletala besvär, såsom rygg- och nackproblem, samt idrottsskador. Deltagarna har följts över tid genom upprepade enkäter och fått svara på frågor om sina matvanor, träningsrutiner och allmänna hälsotillstånd.

Studien av universitetsstudenter har främst fokuserat på hur en ohälsosam livsstil, såsom fysisk aktivitet, stillasittande, måltidsfre­kvens och konsumtion av alkohol och tobak, påverkar utvecklingen av aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. I handbollsstudien har vi istället undersökt hur matvanor påverkar risken för idrottsskador, med fokus på knän och axlar. Målet har varit att förstå vilka faktorer som kan bidra till att dessa hälsoproblem uppstår för att på sikt skapa skapa bättre förutsättningar för unga att leva ett hälsosamt liv.

Vad kom du fram till?

– I studien av unga handbollsspelare fann vi att det är mer vanligt att kvinnor äter frukt och grönsaker, äter färre måltider per dag, väljer bort vissa typer av livsmedel och använder kosttillskott med vitaminer och mineraler jämfört med män. En av de mest oväntade insikterna var kopplingen mellan idrottares kostvanor och skaderisk. Vi såg att kvinnliga handbollsspelare som följde de allmänna kostrekommendationerna – med högt intag av frukt och grönsaker samt lågt intag av fett och snabba kolhydrater – hade en högre risk att drabbas av skador i knän och axlar. Detta kan bero på att de helt enkelt får i sig för lite energi i förhållande till sin träningsmängd.

I studien om universitetsstudenter fann vi att en ohälsosam livsstil – definierad som låg fysisk aktivitet, mycket stillasittande, oregelbundna måltider och riskanvändning av alkohol, tobak och droger – var kopplad till en ökad risk för aktivitetsbegränsande rygg- och nackbesvär. Vi såg en betydligt hög­re incidens av sådana besvär hos studenter med ohälsosamma levnadsvanor jämfört med dem som levde hälsosammare.



Verktyg

Kan AI ge säkra kostråd vid celiaki?

AI-chattbottar kan svara bra på grundläggande frågor om celiaki, men är mindre tillförlitliga när det gäller praktiska kostråd. Det visar en italiensk studie som granskat AI:s förmåga att ge patientinformation om sjukdomen.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 1 minuts läsning
IMG_2179
AdobeStock

I studien fick ChatGPT-4, Claude 3.7 och Gemini 2.0 svara på 20 frågor om bland annat diagnos, glutenfri kost, nutrition och livet med celiaki. Svaren bedömdes av fyra gastroenterologer och två dietister. 

Bäst klarade chatbotarna grundläggande frågor, som vad celiaki är. Sämre gick det bland annat när de fick svara på hur personer med celiaki kan undvika kontaminering med gluten i köket. Även frågor om riskerna med att inte följa en strikt glutenfri kost gav problematiska svar.

Gemini 2.0 fick högst betyg för vetenskaplig korrekthet och tydlighet. Samtidigt förekom felaktig information i 13–24 procent av bedömningarna, beroende på modell. Skillnaderna mellan modellerna när det gällde förekomsten av felaktig information var dock inte statistiskt signifikanta. 

Forskarna konstaterar att AI kan ha potential som stöd för patientinformation, men att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas utan granskning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Läs mer: Efficacy of Large Language Models in Providing Evidence-Based Patient Education for Celiac Disease: A Comparative Analysis



Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.