Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Varannan ung svensk orolig för näringsbrist

Fler än var fjärde svensk känner oro för att lida brist på olika näringsämnen, enligt en ny undersökning av Kantar Public. Bland personer i åldern 18–29 år ökar siffran till varannan person, där 15 procent även köper proteintillskott minst flera gånger i månaden.

23 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Varannan ung svensk orolig för näringsbrist
Pressbild

Tidigare studier visar att näringsämnen som förekommer naturligt i livsmedel oftast ger större positiva hälsoeffekter än när de tillsätts i efterhand.

– Vi behöver öka kunskapen bland konsumenter om livsmedels biotillgänglighet, som innebär hur väl kroppen kan tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i livsmedel. Det finns en oro för näringsbrist, men sanningen är att konsumenter oftast inte behöver till exempel tillskott. Man kan som regel täcka sitt näringsbehov med helt naturliga produkter till ett bra pris, säger Anette Gregow, kommunikations- och hållbarhetsdirektör på Skånemejerier. 

En jämförelse av pris, näringsinnehåll och klimatavtryck mellan olika dryckesalternativ visar att konsumenten får mest protein för pengarna med mjölk, jämfört med vegetabiliska alternativ. Mjölk innehåller dessutom fler näringsämnen, varav alla utom vitamin D förekommer naturligt. 

Undersökningens resultat i korthet:

  • Fler än var fjärde (28 procent) känner en oro för att lida av brist på olika näringsämnen. 
  • Det är betydligt fler personer i åldern 18–29 år (52 procent) som uppger detta, jämfört med äldre personer. 
  • Nära en av sju personer i åldern 18–29 år (15 procent) köper proteinbars och/eller proteindrycker minst flera gånger i månaden. 
  • Två av fem (39 procent) är mer medvetna nu om vilka ingredienser de livsmedel de handlar/konsumerar innehåller, jämfört med för tre år sedan. 
  • Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Skånemejerier. Den bygger på 1 500 intervjuer med den svenska allmänheten, och ett tillägg på 500 intervjuer har gjorts i Skåne län. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 8–13 mars 2023.


    Dela artikeln

    Forskning

    Olika kosthållningar – olika utmaningar

    Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

    Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
    AdobeStock_430354398
    Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

    Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

    Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
    Matkorg
    Adobe.stock

    Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

    Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

    – I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

    För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

    – Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

    Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

    Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.