Covid 19

Var femte undviker folkmassor efter covid-19

Smittspridning av covid-19 pågår fortfarande enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Trots det är nära 90 procent inte rädda för att smittas. Pandemin har dock påverkat vårt beteende – bland annat undviker var femte person folkmassor.

17 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kantar Public har på uppdrag av Pfizer genomfört en undersökning i Sverige för att ta reda på mer om hur människor påverkats av covid-19-pandemin. 35 procent upplever att pandemin fortfarande påverkar sättet att leva. Förbättrad handhygien (44 %), att hålla fysiskt avstånd (32 %) samt undvika folkmassor (22 %) ligger i topp över påverkade beteenden.

Undersökningen visar också att drygt 6 av 10 (61 %) i riskgrupperna skulle hålla samma försiktighetsnivå vid en framtida pandemi som under den senaste. Till riskgrupperna hör bland annat personer med hög ålder, kronisk lung- eller hjärtsjukdom, avsaknad av covid-19-vaccination eller kraftig övervikt.

Undersökningen visar att drygt varannan person i riskgrupp har kunskap om vad som gäller för påfyllnadsdos av vaccin vid covid-19 (55 %). I gruppen som inte tillhör en riskgrupp är siffran 36 procent. Äldre personer utgör en betydande andel i riskgrupperna och enligt siffror från Folkhälsomyndigheten fyller färre personer i riskgrupp på sin vaccindos (47 % i gruppen över 80 år). Detta trots att FoHM fastslår vikten av att äldre vaccinerar sig med en påfyllnadsdos, då det ger ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom.

Undersökningen visar också att det finns en okunskap i riskgrupper om antivirala behandlingar – 70 procent känner inte till att det finns antiviral behandling mot covid-19, medan motsvarande siffra bland personer i riskgrupp och multisjuka är 65 respektive 63 procent.

– Nu under hösten väntas smittspridningen öka även om nivåerna i jämförelse med tidigare inte alls väntas bli lika höga. För att skydda riskgrupperna behöver vi följa utvecklingen och höja kunskapen kring hur de mest utsatta kan både förebygga och behandla covid-19, säger Christian Gerdesköld Rappe, medicinskt sakkunnig inom infektionssjukdomar på Pfizer.

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.