Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Covid 19

Var femte undviker folkmassor efter covid-19

Smittspridning av covid-19 pågår fortfarande enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Trots det är nära 90 procent inte rädda för att smittas. Pandemin har dock påverkat vårt beteende – bland annat undviker var femte person folkmassor. 

17 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Var femte undviker folkmassor efter covid-19
Pressbild

Kantar Public har på uppdrag av Pfizer genomfört en undersökning i Sverige för att ta reda på mer om hur människor påverkats av covid-19-pandemin. 35 procent upplever att pandemin fortfarande påverkar sättet att leva. Förbättrad handhygien (44 %), att hålla fysiskt avstånd (32 %) samt undvika folkmassor (22 %) ligger i topp över påverkade beteenden.

Undersökningen visar också att drygt 6 av 10 (61 %) i riskgrupperna skulle hålla samma försiktighetsnivå vid en framtida pandemi som under den senaste. Till riskgrupperna hör bland annat personer med hög ålder, kronisk lung- eller hjärtsjukdom, avsaknad av covid-19-vaccination eller kraftig övervikt.

Undersökningen visar att drygt varannan person i riskgrupp har kunskap om vad som gäller för påfyllnadsdos av vaccin vid covid-19 (55 %). I gruppen som inte tillhör en riskgrupp är siffran 36 procent. Äldre personer utgör en betydande andel i riskgrupperna och enligt siffror från Folkhälsomyndigheten fyller färre personer i riskgrupp på sin vaccindos (47 % i gruppen över 80 år). Detta trots att FoHM fastslår vikten av att äldre vaccinerar sig med en påfyllnadsdos, då det ger ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom.

Undersökningen visar också att det finns en okunskap i riskgrupper om antivirala behandlingar – 70 procent känner inte till att det finns antiviral behandling mot covid-19, medan motsvarande siffra bland personer i riskgrupp och multisjuka är 65 respektive 63 procent.

– Nu under hösten väntas smittspridningen öka även om nivåerna i jämförelse med tidigare inte alls väntas bli lika höga. För att skydda riskgrupperna behöver vi följa utvecklingen och höja kunskapen kring hur de mest utsatta kan både förebygga och behandla covid-19, säger Christian Gerdesköld Rappe, medicinskt sakkunnig inom infektionssjukdomar på Pfizer.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.