Covid 19

Var femte undviker folkmassor efter covid-19

Smittspridning av covid-19 pågår fortfarande enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Trots det är nära 90 procent inte rädda för att smittas. Pandemin har dock påverkat vårt beteende – bland annat undviker var femte person folkmassor.

17 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kantar Public har på uppdrag av Pfizer genomfört en undersökning i Sverige för att ta reda på mer om hur människor påverkats av covid-19-pandemin. 35 procent upplever att pandemin fortfarande påverkar sättet att leva. Förbättrad handhygien (44 %), att hålla fysiskt avstånd (32 %) samt undvika folkmassor (22 %) ligger i topp över påverkade beteenden.

Undersökningen visar också att drygt 6 av 10 (61 %) i riskgrupperna skulle hålla samma försiktighetsnivå vid en framtida pandemi som under den senaste. Till riskgrupperna hör bland annat personer med hög ålder, kronisk lung- eller hjärtsjukdom, avsaknad av covid-19-vaccination eller kraftig övervikt.

Undersökningen visar att drygt varannan person i riskgrupp har kunskap om vad som gäller för påfyllnadsdos av vaccin vid covid-19 (55 %). I gruppen som inte tillhör en riskgrupp är siffran 36 procent. Äldre personer utgör en betydande andel i riskgrupperna och enligt siffror från Folkhälsomyndigheten fyller färre personer i riskgrupp på sin vaccindos (47 % i gruppen över 80 år). Detta trots att FoHM fastslår vikten av att äldre vaccinerar sig med en påfyllnadsdos, då det ger ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom.

Undersökningen visar också att det finns en okunskap i riskgrupper om antivirala behandlingar – 70 procent känner inte till att det finns antiviral behandling mot covid-19, medan motsvarande siffra bland personer i riskgrupp och multisjuka är 65 respektive 63 procent.

– Nu under hösten väntas smittspridningen öka även om nivåerna i jämförelse med tidigare inte alls väntas bli lika höga. För att skydda riskgrupperna behöver vi följa utvecklingen och höja kunskapen kring hur de mest utsatta kan både förebygga och behandla covid-19, säger Christian Gerdesköld Rappe, medicinskt sakkunnig inom infektionssjukdomar på Pfizer.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.