Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Valet av fett i kosten viktigt för personer med bukfetma

Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.

Fett i levern har starkt samband med ämnesomsättningsrubbningar som förhöjda blodfetter och nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Orsaken är okänd, men en ökad fettmängd i lever och buken antas kunna bidra till att vissa människor drabbas av vuxendiabetes (typ 2-diabetes). Både stora mängder fett eller socker i kosten har tidigare kopplats till ökad fetthalt i levern, men huruvida typen av fett kan spela roll är hittills okänt.

I den aktuella studien, utförd vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i samarbete med Karolinska institutet, undersöktes hur två olika koster innehållandes olika typer av fett påverkar mängden leverfett, mätt med magnetkamera.

67 personer lottades till att under 10 veckor antingen äta en kost rik på fleromättade fetter från solrosolja, eller en kost rik på mättade fetter från animaliska livsmedel som t.ex. smör. I studien ingick kvinnor och män med bukfetma, varav 15 procent hade typ 2-diabetes. Målet var att endast typen av fett i maten skulle skilja sig mellan testgrupperna, medan andelen från kolhydrater, fett och protein var lika i grupperna. Deltagarna skulle också hålla kroppsvikten oförändrad och andra levnadsvanor konstanta under studien.

Resultaten visa att båda grupperna hade oförändrad vikt efter 10 veckor, men gruppen som fick äta fleromättat fett hade minskat mängden leverfett med upp till en tredjedel jämfört med gruppen som åt mycket mättat fett. Fleromättat fett ledde även till förbättrade blodfetter samt tecken på förbättrad känslighet för insulin och minskad inflammation i kroppen.\n–    Att gå ned i vikt minskar mängden fett i levern, men dessa nya resultat visar att även kostens sammansättning är av betydelse för att minska fettet i levern hos personer som inte går ned i vikt, säger docent Ulf Risérus.

Forskarnas slutsats är att det därför kan vara värt att se över matens fettkvalitet och byta ut en del fett från exempelvis smör och kött mot fleromättade växtfetter för att förebygga fettlever och på längre sikt möjligen även typ 2-diabetes.\n–    De omättade fetterna som användes i denna studie var av typen omega-6, men kosten bör även innehålla omega-3-fetter som finns i fisk och rapsolja, säger Ulf Riserus.

Ett högt intag av fleromättat fett har i flera tidigare studier kopplats till minskad risk för både typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. I tidigare studier har man förklarat den minskade risken för hjärtkärlsjukdom med sänkta kolesterolhalter i blodet, men denna studie visar även på andra hälsoeffekter av fleromättat fett som minskat leverfett och dämpad inflammation. Dessa resultat behöver dock bekräftas i andra studier innan vi kan dra några säkra slutsatser.\n– Flertalet tidigare fettstudier handlar om omega-3 fetter, men vi behöver också lära oss mer om omega-6 fetternas och olika typer av mättade fetters hälsoeffekter.

Denna studie genomfördes helt oberoende av livsmedelsföretag, och finansierades av forskningsrådet FAS.

Källa: Uppsala Universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.