Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Valet av fett i kosten viktigt för personer med bukfetma

Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.

Fett i levern har starkt samband med ämnesomsättningsrubbningar som förhöjda blodfetter och nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Orsaken är okänd, men en ökad fettmängd i lever och buken antas kunna bidra till att vissa människor drabbas av vuxendiabetes (typ 2-diabetes). Både stora mängder fett eller socker i kosten har tidigare kopplats till ökad fetthalt i levern, men huruvida typen av fett kan spela roll är hittills okänt.

I den aktuella studien, utförd vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i samarbete med Karolinska institutet, undersöktes hur två olika koster innehållandes olika typer av fett påverkar mängden leverfett, mätt med magnetkamera.

67 personer lottades till att under 10 veckor antingen äta en kost rik på fleromättade fetter från solrosolja, eller en kost rik på mättade fetter från animaliska livsmedel som t.ex. smör. I studien ingick kvinnor och män med bukfetma, varav 15 procent hade typ 2-diabetes. Målet var att endast typen av fett i maten skulle skilja sig mellan testgrupperna, medan andelen från kolhydrater, fett och protein var lika i grupperna. Deltagarna skulle också hålla kroppsvikten oförändrad och andra levnadsvanor konstanta under studien.

Resultaten visa att båda grupperna hade oförändrad vikt efter 10 veckor, men gruppen som fick äta fleromättat fett hade minskat mängden leverfett med upp till en tredjedel jämfört med gruppen som åt mycket mättat fett. Fleromättat fett ledde även till förbättrade blodfetter samt tecken på förbättrad känslighet för insulin och minskad inflammation i kroppen.\n–    Att gå ned i vikt minskar mängden fett i levern, men dessa nya resultat visar att även kostens sammansättning är av betydelse för att minska fettet i levern hos personer som inte går ned i vikt, säger docent Ulf Risérus.

Forskarnas slutsats är att det därför kan vara värt att se över matens fettkvalitet och byta ut en del fett från exempelvis smör och kött mot fleromättade växtfetter för att förebygga fettlever och på längre sikt möjligen även typ 2-diabetes.\n–    De omättade fetterna som användes i denna studie var av typen omega-6, men kosten bör även innehålla omega-3-fetter som finns i fisk och rapsolja, säger Ulf Riserus.

Ett högt intag av fleromättat fett har i flera tidigare studier kopplats till minskad risk för både typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. I tidigare studier har man förklarat den minskade risken för hjärtkärlsjukdom med sänkta kolesterolhalter i blodet, men denna studie visar även på andra hälsoeffekter av fleromättat fett som minskat leverfett och dämpad inflammation. Dessa resultat behöver dock bekräftas i andra studier innan vi kan dra några säkra slutsatser.\n– Flertalet tidigare fettstudier handlar om omega-3 fetter, men vi behöver också lära oss mer om omega-6 fetternas och olika typer av mättade fetters hälsoeffekter.

Denna studie genomfördes helt oberoende av livsmedelsföretag, och finansierades av forskningsrådet FAS.

Källa: Uppsala Universitet


Dela artikeln

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Dietisten
Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent 

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.