Vägledande samtal kring alkohol och cancer

Var femte svensk vet inte att alkohol ökar risken för cancer. Det visar en ny Sifo-undersökning. Vad ännu färre vet är att även en låg alkoholkonsumtion ökar cancerrisken. I Region Skåne krymper man kunskapsluckorna med fler vägledande samtal.

27 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ungefär en tredjedel av världens cancerfall är kopplade till levnadsvanor och av dessa är alkohol den näst största riskfaktorn efter rökning.

– Alkohol i sig är ett cancerogent ämne, men när alkoholen bryts ner i kroppen bildas sen ämnet acetaldehyd, som är ännu mer cancerframkallande, berättar Elisabeth Risberg, sjuksköterska på Levnadsvanemottagningen i Malmö och sakkunnig på enheten för kunskapsstyrning, Hälsoinriktad hälso- och sjukvård i Region Skåne.

De senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat bland 65–84-åringar eftersom allt fler tar med sig sin konsumtionsnivå in i åldrandet. Det är inte alla som känner till att en bibehållen konsumtion av alkohol när man blir äldre, medför ökade risker.

– När man blir äldre minskar vattenmängden i kroppen och det blir då mindre vatten för alkoholen att sprida sig i. Det leder till högre alkoholhalt i blodet när man dricker alkohol och även mängden acetyldehyd ökar, säger Elisabeth Risberg.

I Region Skåne pågår sedan 2017 ett arbete med att ge vårdpersonal inom primärvården, bättre verktyg att prata om alkoholvanor i mötet med Skånes invånare. Genom fler rådgivande samtal i mötet med hälso- och sjukvården är målet att man som invånare ska få bättre kunskap och därmed kunna fatta medvetna beslut kring sin hälsa.

Utöver att öka medvetenheten handlar det om att fånga upp människor i tid, innan någon har hunnit utveckla ett svårare beroende.

– Dricker vi fler än fyra standardglas vid ett tillfälle kan immunförsvaret vara nedsatt i upp till två veckor. Mitt främsta råd är att ha en låg alkoholkonsumtion, ju mindre desto bättre. Att helt avstå från intensivkonsumtion och att undvika daglig konsumtion av alkohol. Jag brukar börja med att rekommendera patienter att införa alkoholfria dagar, säger Elisabeth Risberg.

Alkohol ökar risken för cancer (alkoholochcancer.se)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...