Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Kosten kan påverka risken för att utveckla celiaki

Celiaki är en kronisk, autonom sjukdom som drabbar en till två procent av befolkningen. Den enda behandlingen är glutenfri kost. Finns det ett samband mellan kost och risk för att utveckla celiaki?

Nina Granberg 4 november, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Privat

Vad vet vi i dag om riskfaktorer för att utveckla celiaki?

– En delstudie i min avhandling pekar mot att ju mer gluten man äter i åldern 1-3 år desto högre är risken hos de barn som har en ärftlig risk för sjukdomen. Det vanligaste är att man utvecklar celiaki i 2-3 års åldern. Därför är vi extra intresserade av att studera just den åldern, säger Elin Malmberg Hård af Segerstad som arbetat som dietist sedan 2007 och disputerade 2022.

Hennes avhandling handlar om kostens betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med ärftlig risk för sjukdomen. Delstudien som bygger på data från TEDDY-studien publicerades i JAMA och fick stort genomslag i forskarvärlden eftersom det var första gången en studie kunde visa att mängden gluten barn äter i tidig ålder kan öka risken för att utveckla celiaki.

Spelar typen av gluten barn äter någon roll?

– Ja, det verkar så. Jag har också studerat om olika typer av livsmedel som innehåller gluten som bröd, välling och pasta kan påverka. Och det verkar som ett högre dagligt intag av industritillverkad gröt och välling ger högre risk. Det var alltså inte bara mängden gluten i sig som gav större risk. Det är någonting mer. Vad vet vi dock inte än, säger Elin och tillägger att det spelar ingen roll om källan till gluten är vete, korn eller råg.

Påverkar övriga kostvanor risken?

– Jag har börjat titta mer på kosten som helhet och resultaten pekar mot att barn som har mer av ett västerländskt kostmönster med processat kött och mer av det som vi skulle kalla ohälsosam kost har en högre risk.  Och det beror inte på att de äter mer gluten. Forskningen börjar allt mer peka mot att det inte bara är gluten i sig som påverkar risken utan kosten i stort.

Elin menar också att kostens betydelse hos barn för uppkomsten av celiaki skulle kunna vara större efter amningsperioden. Hon drar slutsatsen att om man från början vet vilka barn som har den genetiska risken för celiaki skulle speciella kostrekommendationer i framtiden kunna vara värdefulla för just den gruppen.

Kan man se något samband med mammans kost under graviditeten?

– Ja, det verkar så. Just nu forskar jag vid Rikshospitalet i Oslo och tittar på detta. Då använder jag ett stort, norskt material med ungefär 100 000 gravida mammor och deras barn. Redan tidigare har man kunnat visa att barn vars mammor åt mycket gluten under graviditeten hade högre risk för att utveckla celiaki. Kanske det faktiskt är så att redan under fosterstadiet läggs en del av grunden till en miljö för barnet som kan påverka risken.

Elin tittar nu också på helheten i kosten och det verkar finnas ett samband mellan sammansättningen och kvaliteten på kosten hos mammorna.

– En hälsosam kost utifrån WHO:s och andras kostrekommendationer verkar vara gynnsamt. Det man redan konstaterat är till exempel att högt fiberintag både hos gravida mammor och barn verkar vara en skyddande faktor. Jag tror att forskningen om några år kommer att kunna se att det finns både skyddande faktorer och riskfaktorer i kosten.



Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.