Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kosten kan påverka risken för att utveckla celiaki

Celiaki är en kronisk, autonom sjukdom som drabbar en till två procent av befolkningen. Den enda behandlingen är glutenfri kost. Finns det ett samband mellan kost och risk för att utveckla celiaki?

Nina Granberg 4 november, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Privat

Vad vet vi i dag om riskfaktorer för att utveckla celiaki?

– En delstudie i min avhandling pekar mot att ju mer gluten man äter i åldern 1-3 år desto högre är risken hos de barn som har en ärftlig risk för sjukdomen. Det vanligaste är att man utvecklar celiaki i 2-3 års åldern. Därför är vi extra intresserade av att studera just den åldern, säger Elin Malmberg Hård af Segerstad som arbetat som dietist sedan 2007 och disputerade 2022.

Hennes avhandling handlar om kostens betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med ärftlig risk för sjukdomen. Delstudien som bygger på data från TEDDY-studien publicerades i JAMA och fick stort genomslag i forskarvärlden eftersom det var första gången en studie kunde visa att mängden gluten barn äter i tidig ålder kan öka risken för att utveckla celiaki.

Spelar typen av gluten barn äter någon roll?

– Ja, det verkar så. Jag har också studerat om olika typer av livsmedel som innehåller gluten som bröd, välling och pasta kan påverka. Och det verkar som ett högre dagligt intag av industritillverkad gröt och välling ger högre risk. Det var alltså inte bara mängden gluten i sig som gav större risk. Det är någonting mer. Vad vet vi dock inte än, säger Elin och tillägger att det spelar ingen roll om källan till gluten är vete, korn eller råg.

Påverkar övriga kostvanor risken?

– Jag har börjat titta mer på kosten som helhet och resultaten pekar mot att barn som har mer av ett västerländskt kostmönster med processat kött och mer av det som vi skulle kalla ohälsosam kost har en högre risk.  Och det beror inte på att de äter mer gluten. Forskningen börjar allt mer peka mot att det inte bara är gluten i sig som påverkar risken utan kosten i stort.

Elin menar också att kostens betydelse hos barn för uppkomsten av celiaki skulle kunna vara större efter amningsperioden. Hon drar slutsatsen att om man från början vet vilka barn som har den genetiska risken för celiaki skulle speciella kostrekommendationer i framtiden kunna vara värdefulla för just den gruppen.

Kan man se något samband med mammans kost under graviditeten?

– Ja, det verkar så. Just nu forskar jag vid Rikshospitalet i Oslo och tittar på detta. Då använder jag ett stort, norskt material med ungefär 100 000 gravida mammor och deras barn. Redan tidigare har man kunnat visa att barn vars mammor åt mycket gluten under graviditeten hade högre risk för att utveckla celiaki. Kanske det faktiskt är så att redan under fosterstadiet läggs en del av grunden till en miljö för barnet som kan påverka risken.

Elin tittar nu också på helheten i kosten och det verkar finnas ett samband mellan sammansättningen och kvaliteten på kosten hos mammorna.

– En hälsosam kost utifrån WHO:s och andras kostrekommendationer verkar vara gynnsamt. Det man redan konstaterat är till exempel att högt fiberintag både hos gravida mammor och barn verkar vara en skyddande faktor. Jag tror att forskningen om några år kommer att kunna se att det finns både skyddande faktorer och riskfaktorer i kosten.



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.