Kosten kan påverka risken för att utveckla celiaki
Celiaki är en kronisk, autonom sjukdom som drabbar en till två procent av befolkningen. Den enda behandlingen är glutenfri kost. Finns det ett samband mellan kost och risk för att utveckla celiaki?
Foto: Privat
Vad vet vi i dag om riskfaktorer för att utveckla celiaki?
– En delstudie i min avhandling pekar mot att ju mer gluten man äter i åldern 1-3 år desto högre är risken hos de barn som har en ärftlig risk för sjukdomen. Det vanligaste är att man utvecklar celiaki i 2-3 års åldern. Därför är vi extra intresserade av att studera just den åldern, säger Elin Malmberg Hård af Segerstad som arbetat som dietist sedan 2007 och disputerade 2022.
Hennes avhandling handlar om kostens betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med ärftlig risk för sjukdomen. Delstudien som bygger på data från TEDDY-studien publicerades i JAMA och fick stort genomslag i forskarvärlden eftersom det var första gången en studie kunde visa att mängden gluten barn äter i tidig ålder kan öka risken för att utveckla celiaki.
Spelar typen av gluten barn äter någon roll?
– Ja, det verkar så. Jag har också studerat om olika typer av livsmedel som innehåller gluten som bröd, välling och pasta kan påverka. Och det verkar som ett högre dagligt intag av industritillverkad gröt och välling ger högre risk. Det var alltså inte bara mängden gluten i sig som gav större risk. Det är någonting mer. Vad vet vi dock inte än, säger Elin och tillägger att det spelar ingen roll om källan till gluten är vete, korn eller råg.
Påverkar övriga kostvanor risken?
– Jag har börjat titta mer på kosten som helhet och resultaten pekar mot att barn som har mer av ett västerländskt kostmönster med processat kött och mer av det som vi skulle kalla ohälsosam kost har en högre risk. Och det beror inte på att de äter mer gluten. Forskningen börjar allt mer peka mot att det inte bara är gluten i sig som påverkar risken utan kosten i stort.
Elin menar också att kostens betydelse hos barn för uppkomsten av celiaki skulle kunna vara större efter amningsperioden. Hon drar slutsatsen att om man från början vet vilka barn som har den genetiska risken för celiaki skulle speciella kostrekommendationer i framtiden kunna vara värdefulla för just den gruppen.
Kan man se något samband med mammans kost under graviditeten?
– Ja, det verkar så. Just nu forskar jag vid Rikshospitalet i Oslo och tittar på detta. Då använder jag ett stort, norskt material med ungefär 100 000 gravida mammor och deras barn. Redan tidigare har man kunnat visa att barn vars mammor åt mycket gluten under graviditeten hade högre risk för att utveckla celiaki. Kanske det faktiskt är så att redan under fosterstadiet läggs en del av grunden till en miljö för barnet som kan påverka risken.
Elin tittar nu också på helheten i kosten och det verkar finnas ett samband mellan sammansättningen och kvaliteten på kosten hos mammorna.
– En hälsosam kost utifrån WHO:s och andras kostrekommendationer verkar vara gynnsamt. Det man redan konstaterat är till exempel att högt fiberintag både hos gravida mammor och barn verkar vara en skyddande faktor. Jag tror att forskningen om några år kommer att kunna se att det finns både skyddande faktorer och riskfaktorer i kosten.
