3 frågor till Liisa Tolvanen, DFR:s sektion för obesitas

19 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vad jobbar ni för?

– Obesitas är en ganska ny sektion som startade sommaren 2021. Vi samlar dietister som jobbar med medicinsk obesitasbehandling för vuxna. Vi bevakar vad som händer inom området och sprider kunskap kring hur man som dietist kan arbeta på evidensbaserat sätt för att bidra till en bättre vård för den här patientgruppen.

Vilka är utmaningarna?

– Att göra vården mer enhetlig och jämlik oavsett var man bor i Sverige. I dag har alla inte tillgång till dietist, och framför allt inte till dietister som är specialiserade inom obesitas. Samtidigt händer det väldigt mycket inom det här området – inte minst vad gäller nya läkemedel som är en viktig komponent i behandling av obesitas. Parallellt är det oerhört viktigt att kombinera den medicinska behandlingen med stöd till beteendeförändring och råd om mat som är hälsosam och energireducerad.

Vad är extra aktuellt just nu?

– Förra året släpptes uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid obesitas, där det ges tydlig vägledning kring hur regionerna bör arbeta med detta. Flera av våra styrelsemedlemmar var involverade i det arbetet. Nu jobbar vi vidare med att ta fram ett Nationellt kliniskt kunskapsstöd för vård av obesitas, ett samarbete mellan läkare, dietist, sjuksköterska och psykolog. Målet är att det kliniska kunskapsstödet ska vara klart 2025.

Att göra vården mer enhetlig och jämlik oavsett var man bor i Sverige.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.