Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Dietist, javisst!

❞Ju fler som kan kroka arm, desto bättre❞

Vad har YouTube och Fotboll-förbundet med cancerprevention att göra? Fråga Klara Nypelius Standley, dietist som jobbar såväl kliniskt som förebyggande med hjälp av otippade kanaler och oväntade samarbeten.

Kajsa Asp 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Privat

Klara nypelius standley jobbar 50 procent kliniskt, på Onkologi-mottagning Malmö på Skånes universitetssjukhus, och 40 procent på Regionalt Cancercentrum Syd, RCC. Här jobbar man – på uppdrag av regeringen – brett med cancerprevention utifrån den europeiska kodexen mot cancer, som inkluderar matvanor, tobak, fysisk aktivitet och solvanor.

I arbetet med den reviderade cancerpreventionsplanen hoppas hon kunna lyfta samhällets roll när det gäller att förebygga övervikt och obesitas. Och har tagit till såväl otippade samarbetspartners som oväntade kanaler för att nå ut, bland annat genom att producera flera filmer för YouTube.

Varför behöver dietister ha en bred blick när det handlar om att sprida kunskap om hälsosamma matvanor? 

– För att lösa framtidens cancervård måste man jobba nationellt med prevention och samverka brett, det verkar vara lite av en nyckel. När det kommer till matfrågan är ju vi inom dietistskrået så himla få, och ju fler som kan kroka arm och jobba mot samma mål desto bättre. De som tjänar pengar på det kommer troligtvis att göra något även om just du säger nej. Då är det bättre att vara delaktig och kunna vara med och styra kommunikationen, säger Klara Nypelius Standley och fortsätter:

– I den nationella arbetsgruppen behövs dietister som kan lyfta matens roll, så att den får lika hög prioritet som andra frågor inom cancerprevention. När informationen riktas till befolkningen står ofta kommuner och regioner som avsändare, även där behöver vi samverka så att det blir bra.

Ni har nyligen lyckats väldigt bra med att nå ut brett, tillsammans med Svenska Fotboll-förbundet. Varför just fotboll?

– En viktig del av preventionsuppdraget är att nå ut till svårnådda målgrupper, den här gången handlade det om solvanor. Genom Fotbollförbundet når vi en enormt stor grupp barn och unga, och en stor del av Sveriges vuxna, som är tränare eller fotbollsföräldrar, vilket många är åtminstone under en period i livet. Förbundet menar att de når en miljon människor via sina nyhetsbrev och sociala medier.

Klara Nypelius Standley menar också att dietister måste finnas på fler arenor, även där det inte är 100 procent matfokus, just för att maten ska få ett större utrymme:

– Vi behöver fler aktörer som är med och tar ansvar för att det ska bli lättare att göra hälsosamma val i vardagen.

Vad är ditt bästa tips för dietister som vill nå ut?

– Att inte säga nej när det dyker upp saker, för man vet aldrig när chansen kommer igen. x



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.