Dietist, javisst!

❞Ju fler som kan kroka arm, desto bättre❞

Vad har YouTube och Fotboll-förbundet med cancerprevention att göra? Fråga Klara Nypelius Standley, dietist som jobbar såväl kliniskt som förebyggande med hjälp av otippade kanaler och oväntade samarbeten.

Kajsa Asp 31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Klara nypelius standley jobbar 50 procent kliniskt, på Onkologi-mottagning Malmö på Skånes universitetssjukhus, och 40 procent på Regionalt Cancercentrum Syd, RCC. Här jobbar man – på uppdrag av regeringen – brett med cancerprevention utifrån den europeiska kodexen mot cancer, som inkluderar matvanor, tobak, fysisk aktivitet och solvanor.

I arbetet med den reviderade cancerpreventionsplanen hoppas hon kunna lyfta samhällets roll när det gäller att förebygga övervikt och obesitas. Och har tagit till såväl otippade samarbetspartners som oväntade kanaler för att nå ut, bland annat genom att producera flera filmer för YouTube.

Varför behöver dietister ha en bred blick när det handlar om att sprida kunskap om hälsosamma matvanor?

– För att lösa framtidens cancervård måste man jobba nationellt med prevention och samverka brett, det verkar vara lite av en nyckel. När det kommer till matfrågan är ju vi inom dietistskrået så himla få, och ju fler som kan kroka arm och jobba mot samma mål desto bättre. De som tjänar pengar på det kommer troligtvis att göra något även om just du säger nej. Då är det bättre att vara delaktig och kunna vara med och styra kommunikationen, säger Klara Nypelius Standley och fortsätter:

– I den nationella arbetsgruppen behövs dietister som kan lyfta matens roll, så att den får lika hög prioritet som andra frågor inom cancerprevention. När informationen riktas till befolkningen står ofta kommuner och regioner som avsändare, även där behöver vi samverka så att det blir bra.

Ni har nyligen lyckats väldigt bra med att nå ut brett, tillsammans med Svenska Fotboll-förbundet. Varför just fotboll?

– En viktig del av preventionsuppdraget är att nå ut till svårnådda målgrupper, den här gången handlade det om solvanor. Genom Fotbollförbundet når vi en enormt stor grupp barn och unga, och en stor del av Sveriges vuxna, som är tränare eller fotbollsföräldrar, vilket många är åtminstone under en period i livet. Förbundet menar att de når en miljon människor via sina nyhetsbrev och sociala medier.

Klara Nypelius Standley menar också att dietister måste finnas på fler arenor, även där det inte är 100 procent matfokus, just för att maten ska få ett större utrymme:

– Vi behöver fler aktörer som är med och tar ansvar för att det ska bli lättare att göra hälsosamma val i vardagen.

Vad är ditt bästa tips för dietister som vill nå ut?

– Att inte säga nej när det dyker upp saker, för man vet aldrig när chansen kommer igen. x

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.