Dietist, javisst!

❞Ju fler som kan kroka arm, desto bättre❞

Vad har YouTube och Fotboll-förbundet med cancerprevention att göra? Fråga Klara Nypelius Standley, dietist som jobbar såväl kliniskt som förebyggande med hjälp av otippade kanaler och oväntade samarbeten.

Kajsa Asp 31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Klara nypelius standley jobbar 50 procent kliniskt, på Onkologi-mottagning Malmö på Skånes universitetssjukhus, och 40 procent på Regionalt Cancercentrum Syd, RCC. Här jobbar man – på uppdrag av regeringen – brett med cancerprevention utifrån den europeiska kodexen mot cancer, som inkluderar matvanor, tobak, fysisk aktivitet och solvanor.

I arbetet med den reviderade cancerpreventionsplanen hoppas hon kunna lyfta samhällets roll när det gäller att förebygga övervikt och obesitas. Och har tagit till såväl otippade samarbetspartners som oväntade kanaler för att nå ut, bland annat genom att producera flera filmer för YouTube.

Varför behöver dietister ha en bred blick när det handlar om att sprida kunskap om hälsosamma matvanor?

– För att lösa framtidens cancervård måste man jobba nationellt med prevention och samverka brett, det verkar vara lite av en nyckel. När det kommer till matfrågan är ju vi inom dietistskrået så himla få, och ju fler som kan kroka arm och jobba mot samma mål desto bättre. De som tjänar pengar på det kommer troligtvis att göra något även om just du säger nej. Då är det bättre att vara delaktig och kunna vara med och styra kommunikationen, säger Klara Nypelius Standley och fortsätter:

– I den nationella arbetsgruppen behövs dietister som kan lyfta matens roll, så att den får lika hög prioritet som andra frågor inom cancerprevention. När informationen riktas till befolkningen står ofta kommuner och regioner som avsändare, även där behöver vi samverka så att det blir bra.

Ni har nyligen lyckats väldigt bra med att nå ut brett, tillsammans med Svenska Fotboll-förbundet. Varför just fotboll?

– En viktig del av preventionsuppdraget är att nå ut till svårnådda målgrupper, den här gången handlade det om solvanor. Genom Fotbollförbundet når vi en enormt stor grupp barn och unga, och en stor del av Sveriges vuxna, som är tränare eller fotbollsföräldrar, vilket många är åtminstone under en period i livet. Förbundet menar att de når en miljon människor via sina nyhetsbrev och sociala medier.

Klara Nypelius Standley menar också att dietister måste finnas på fler arenor, även där det inte är 100 procent matfokus, just för att maten ska få ett större utrymme:

– Vi behöver fler aktörer som är med och tar ansvar för att det ska bli lättare att göra hälsosamma val i vardagen.

Vad är ditt bästa tips för dietister som vill nå ut?

– Att inte säga nej när det dyker upp saker, för man vet aldrig när chansen kommer igen. x

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...