3 frågor till Elisabeth Jelleryd - DRF’s sektion för diabetes
Foto: Privat
Vad arbetar ni med inom sektionen?
Just nu kartlägger vi bland annat dietisttätheten, det vill säga hur många dietister som arbetar med diabetes och hur mycket tid de kan avsätta för dessa patienter. Det har visat sig vara en utmaning eftersom det råder stor omsättning på dietister och därför är svårt att få en tydlig överblick. Vi har därför skickat ut en enkät för att samla in aktuella data som det ska bli spännande att analysera.
En annan viktig fråga vi tittar på just nu är hur vi inom vården kommunicerar kring vikt. Vi har tagit fram en patientenkät för att undersöka hur personer med diabetes upplever detta. Forskning visar att personer med diabetes, särskilt barn och unga, har en ökad risk för att utveckla ätstörningar. Vi vill därför se över hur vi talar om vikt och ifrågasätta om vägning alltid är nödvändig. Målet är att ta fram material med konkreta råd och riktlinjer för vårdpersonal om hur dessa samtal kan föras på ett mer stödjande och respektfullt sätt.
Vilka är utmaningarna för dietister inom diabetesområdet?
En av de största utmaningarna är bristen på kunskap och tid. Många dietister arbetar med många olika diagnoser, vilket innebär att diabetes regelbundet bara utgör en liten del av deras arbete. Det gör det svårt att bygga upp den djupa kunskap och erfarenhet som krävs för att ge optimalt stöd till patienter med diabetes. Dessutom är det ofta svårt för dietister att delta i utbildningar och kompetensutveckling, eftersom tiden inte räcker till och det kan vara svårt att få arbetsgivare att prioritera detta.
Tekniken är en annan stor utmaning. Vid typ 1-diabetes används avancerade hjälpmedel som blodsockersensorer och insulinpumpar, vilket innebär att dietister behöver förstå och tolka en stor mängd data. Att sätta sig in i dessa tekniska verktyg tar tid, men det är nödvändigt för att kunna ge rätt stöd och rådgivning. Om dietister saknar den tekniska kunskapen kan det leda till att patienter känner att de inte får den hjälp de behöver – och i värsta fall väljer att inte komma tillbaka till dietisten.
Vad kan en dietist göra för att lära sig mer trots begränsade resurser?
Kollegor är en ovärderlig resurs. Vi arbetar aktivt med att skapa nätverk där dietister kan utbyta erfarenheter och material och vi vill gärna att fler ansluter sig. Genom att samarbeta och ställa frågor till varandra kan vi hjälpas åt att fylla i kunskapsluckor.
Det finns också bra riktlinjer att ta del av. Exempelvis har International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes (ISPAD) omfattande riktlinjer. Vi har tagit fram svenska kommentarer till dessa som finns på Barnläkarföreningens hemsida. För vuxna finns riktlinjer från European Association for the study of Diabetes (EASD).
Vi hoppas även att till hösten kunna starta upp KI-kursen som vi genomförde för något år sedan. Vi uppmanar dietister att kräva av sina arbetsgivare att få gå den. Ett annat viktigt steg är att vara aktiv och synlig i sitt diabetesteam, delta i möten, ta del av företagspresentationer om nya produkter och visa vilken viktig roll dietisten spelar. Genom att öka sin närvaro kan man både få mer kunskap och skapa större förståelse för dietistens betydelse inom diabetesvården.
Vill du delta i nätverket för diabetes-dietister? Kontakta: elisabeth.jelleryd@regionstockholm.se
