Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Salinity

Utmaningen: mindre natrium, bibehållen smak

I Sverige ligger saltintaget fortsatt långt över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det bidrar till en ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Därför behövs lösningar som kan bidra till ett lägre natriumintag utan att ge avkall på smak och sälta. Ett exempel är Falksalt Mineralsalt från Salinity, som innehåller mindre natrium än traditionellt bordssalt.

Annons 28 september, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 3 minuters läsning
Salinity_03022026_D4A1006
Mineralsaltet innehåller 35 procent mindre natrium än vanligt salt. Salinity

Det vi i dagligt tal kallar salt är natriumklorid. Natrium är nödvändigt för flera av kroppens funktioner, men ett högt intag kan bidra till förhöjt blodtryck och därmed ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och njursjukdom. Enligt Livsmedelsverket kan omkring 8 000 fall av stroke och hjärtinfarkt varje år kopplas till ett högt saltintag. Svenskarnas genomsnittliga saltintag uppskattas till omkring 10–11 gram per dag, jämfört med rekommendationen på högst 6 gram.

För det svenska saltföretaget Salinity, som utvecklar och marknadsför saltprodukter för både konsumenter och livsmedelsbranschen, är frågan om natriumintag central.

– Medvetenheten om natriumets betydelse för folkhälsan behöver öka, samtidigt som det måste bli enklare för konsumenter att göra hälsosammare val, säger Marit Börjesson, vd på Salinity.

Ett av de verktyg som utvecklats för att minska natriumintaget är lågnatriumsalter. En utmaning är dock att de flesta av dessa består av en blandning av natrium- och kaliumkristaller, vilket generellt ger en tydlig bismak när kaliumkloridens naturliga bitterhet slår igenom.

Salinitys produkt Falksalt Mineralsalt bygger på företagets lågnatriumsalt Saltwell®. Här förenas natrium och kalium i samma saltkristall redan när saltet bildas, i stället för att salterna blandas i efterhand. Det ger enligt Salinity en smak som ligger nära vanligt bordssalt, utan de bismaker som ofta förknippas med traditionella lågnatriumsalter. Resultatet är ett mineralsalt som innehåller 35 procent mindre natrium, och är rikt på kalium. Enligt Salinity kan Falksalt Mineralsalt ersätta traditionellt salt 1:1 vid matlagning, bakning och som bordssalt.

– Många lågnatriumsalter sänker natriumhalten, men smaken påverkas ofta av de bittra toner som finns naturligt i kaliumklorid. Genom att mineralerna kombineras redan i kristalliseringsfasen har vi fått ett salt som upplevs ha samma smak och sälta som vanligt bordssalt. Det är ett viktigt genombrott, säger Marit Börjesson.

Ungefär 80 procent av allt salt vi får i oss kommer från processade livsmedel och måltider som tillagas utanför hemmet. Ett minskat natriumintag är därför en fråga som berör många aktörer, från livsmedelsproducenter och beslutsfattare till dietister, kostrådgivare och konsumenter.

Att minska saltintaget är en vanlig rekommendation men ofta svårare att genomföra i praktiken. Därför behövs lösningar som kan hjälpa konsumenter att göra hälsosammare val utan att förändra sina matvanor i grunden.

Om fler människor kan minska sitt natriumintag utan att behöva ge avkall på smaken, finns potential att skapa positiva effekter för både individers hälsa och folkhälsan i stort. Det är den utgångspunkt som driver Salinitys arbete med nästa generations saltprodukter.

Fakta
- Falksalt Mineralsalt passar utmärkt som bordssalt samt till såväl matlagning som bakning.

- Medan vanligt matsalt utgörs till nästan 100 procent av natriumklorid består saltkristallerna i Falksalt Mineralsalt av en förening av 65 procent natriumklorid och 30 procent kaliumklorid.

- Sältan motsvarar vanligt matsalt, så lika stor mängd kan användas med samma resultat.

- Förutom havssalt innehåller produkten jod (5 mg/100g) samt klumpförebyggande medel (E551).


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Dietisten
Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Flaskor med olika lösningar som används vid masspektrometriska analyser. Hannes Almeräng

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus 

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning 

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska 

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.