Forskning

Uppföljning av obesitaskirurgi ungdomar

I den nyligen publicerade artikeln i The Lancet Child & Adolescent Health rapporteras 2-årsdata från den första internationella randomiserade studien av obesitaskirurgi för ungdomar med svår obesitas (fetma) där nu aktuella operationstekniker (gastric bypass och gastric sleeve) används.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Operationen har jämförts med ”intensiv icke-kirurgisk” behandling som startade med åtta veckors lågkaloridiet med måltidsersättning. I studien rekryterades ungdomar mellan 13–16 år med svår obesitas (BMI > 35 kg/m2) från specialistmottagningarna för obesitas hos barn och ungdomar i Malmö, Göteborg och Stockholm. Kirurgin genomfördes på en klinik i Göteborg.

Opererade ungdomar hade efter 2 år gått ned ca 30 procent i vikt och flera mått på metabol hälsa (blodsocker, blodfetter, inflammation) förbättrades i jämförelse med kontrollgruppen.

De icke-kirurgiska kontrollerna gick under första månaderna ner ordentligt i vikt, men trots intensiva insatser, där ungdomarna erbjöds tät kontakt med behandlingsteamet, bibehölls inte viktnedgången över tid. Redan under de två första åren hade 5/25 (20 procent) i kontrollgruppen blivit opererade.

Ingen skillnad i psykisk hälsa hos grupperna sågs efter två år, men under det första året sågs betydliga förbättringar hos de opererade ungdomarna jämfört med kontrollgruppen.

Kirurgin var allmänt väl tolererad:Ingen ungdom behövde någon ny operation för att rätta till komplikationer eller problem.

Negativa symtom relaterade till ätande minskade hos de som opererats. Kirurgigruppen rapporterade signifikant större minskning av symtom på hetsätning och okontrollerat ätande vid tvåårskontrollen jämfört med kontrollgruppen.

Mag-tarmrelaterade symtom var inte vanligare hos de opererade ungdomarna jämfört med icke-opererade kontroller.

Ingen som genomgått kirurgi ångrade det.

Inga skillnader sågs mellan grupperna beträffande näringsbrister (vitaminer och mineraler). Dock behövs det längre uppföljning för att för att bedöma risken för till exempel näringsbrister och benskörhet. I den aktuella studien var ungdomarna som inkluderades något yngre än i tidigare studier (13–16 år jämfört med 16–18 år). Vi bedömer att yngre tonåringar tål viktkirurgi minst lika bra som något äldre ungdomar.

Läs hela artikeln här.

Kajsa Järvholm, leg. psykolog och docent, Barnöverviktsenheten Skånes universitetssjukhus, Institutionen för psykolog i Lund. kajsa.jarvholm@psy.lu.se Kajsa Järvholms forskning är framförallt inriktad mot obesitaskirurgi hos ungdomar och hur viktbehandling påverkar och påverkas av den psykiska hälsan.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.