Uppdaterade råd om alkohol under graviditeten

Livsmedelsverket har uppdaterat råden om alkohol till gravida. Rådet är liksom tidigare att inte dricka alkohol när man är gravid, eller misstänker att man kan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\n

Livsmedelsverket har uppdaterat råden om alkohol till gravida. Rådet är liksom tidigare att inte dricka alkohol när man är gravid, eller misstänker att man kan vara gravid. Däremot går det bra att dricka måttliga mängder ”alkoholfria” drycker, även om de innehåller små mängder alkohol.

\n\n\n

Alkohol är skadligt under hela graviditeten och det finns inte någon säker mängd eller tidpunkt för att dricka alkohol när man är gravid. Livsmedelsverket har gått igenom kunskapsläget om alkohol vid graviditet och rådet är även fortsättningsvis att inte dricka alkohol.

– Alkohol passerar över till fostret via moderkakan, som börjar bildas innan man kanske ens vet att man är gravid. Förutom att inte dricka alkohol under graviditeten är det alltså bra att sluta dricka alkohol redan när man misstänker att man kan vara gravid, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.

Måttliga mängder alkoholfri dryck går bra

Hur är det då med den alkohol som kan finnas i ”alkoholfri” öl eller cider? Livsmedelverket får många frågor från gravida om just det och har därför tittat särskilt på effekter av små mängder alkohol.

– Öl, vin och cider med upp till 0,5 volymprocent alkohol går bra att dricka i måttliga mängder, upp till en liter per vecka. Om allt dricks under samma dag så sprid ut det över några timmar – drick inte allt på en gång, säger Vendela Roos.

Öl, vin och cider som det står ”alkoholfri” på innehåller ofta under 0,5 volymprocent alkohol. Om alkoholhalten inte står på flaskan så bör gravida dricka högst något enstaka glas i veckan.

I livsmedel som naturligt kan innehålla mycket små mängder alkohol, som Kefir och juice, är halten försumbar.

Skillnad på maträtter med öl eller vin och maträtter med starksprit

Maträtter som innehåller öl eller vin, till exempel en vinsås eller gryta, går bra att äta om de kokats i minst 30 minuter, eller om vätskan har kokats ihop till mindre än hälften.

– Det är inte så att maträtten blir alkoholfri så fort den kokat upp. Som en tumregel behöver en gryta med vin eller öl koka minst en halvtimme och en sås behöver reduceras till hälften för att tappa tillräckligt med alkohol, säger Vendela Roos.

Däremot kan det finnas större mängder alkohol kvar i rätter med starksprit, flamberade rätter och i rätter med alkohol som inte har upphettats, till exempel desserter. Dessa rätter bör gravida inte äta hela portioner av, men det går bra att smaka lite någon enstaka gång.

Fakta om alkohol under graviditet

Att dricka alkohol under graviditeten kan leda till missfall eller skador på fostret.

Även måttliga mängder alkohol kan skada fostret.

Under de tre första månaderna av graviditeten är fostret som känsligast för kroppsliga missbildningar, medan hjärnans utveckling kan skadas under hela graviditeten.

Gravida – råd om bra mat

L 2021 nr 10 – Alkoholkonsumtion under graviditet, Riskhanteringsrapport

L 2021 nr 09 – Alkoholkonsumtion under graviditet. Risker vid låg konsumtion, Riskvärderingsrapport

Källa: Livsmedelsverket

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...