Uppdaterade råd om alkohol under graviditeten

Livsmedelsverket har uppdaterat råden om alkohol till gravida. Rådet är liksom tidigare att inte dricka alkohol när man är gravid, eller misstänker att man kan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\n

Livsmedelsverket har uppdaterat råden om alkohol till gravida. Rådet är liksom tidigare att inte dricka alkohol när man är gravid, eller misstänker att man kan vara gravid. Däremot går det bra att dricka måttliga mängder ”alkoholfria” drycker, även om de innehåller små mängder alkohol.

\n\n\n

Alkohol är skadligt under hela graviditeten och det finns inte någon säker mängd eller tidpunkt för att dricka alkohol när man är gravid. Livsmedelsverket har gått igenom kunskapsläget om alkohol vid graviditet och rådet är även fortsättningsvis att inte dricka alkohol.

– Alkohol passerar över till fostret via moderkakan, som börjar bildas innan man kanske ens vet att man är gravid. Förutom att inte dricka alkohol under graviditeten är det alltså bra att sluta dricka alkohol redan när man misstänker att man kan vara gravid, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.

Måttliga mängder alkoholfri dryck går bra

Hur är det då med den alkohol som kan finnas i ”alkoholfri” öl eller cider? Livsmedelverket får många frågor från gravida om just det och har därför tittat särskilt på effekter av små mängder alkohol.

– Öl, vin och cider med upp till 0,5 volymprocent alkohol går bra att dricka i måttliga mängder, upp till en liter per vecka. Om allt dricks under samma dag så sprid ut det över några timmar – drick inte allt på en gång, säger Vendela Roos.

Öl, vin och cider som det står ”alkoholfri” på innehåller ofta under 0,5 volymprocent alkohol. Om alkoholhalten inte står på flaskan så bör gravida dricka högst något enstaka glas i veckan.

I livsmedel som naturligt kan innehålla mycket små mängder alkohol, som Kefir och juice, är halten försumbar.

Skillnad på maträtter med öl eller vin och maträtter med starksprit

Maträtter som innehåller öl eller vin, till exempel en vinsås eller gryta, går bra att äta om de kokats i minst 30 minuter, eller om vätskan har kokats ihop till mindre än hälften.

– Det är inte så att maträtten blir alkoholfri så fort den kokat upp. Som en tumregel behöver en gryta med vin eller öl koka minst en halvtimme och en sås behöver reduceras till hälften för att tappa tillräckligt med alkohol, säger Vendela Roos.

Däremot kan det finnas större mängder alkohol kvar i rätter med starksprit, flamberade rätter och i rätter med alkohol som inte har upphettats, till exempel desserter. Dessa rätter bör gravida inte äta hela portioner av, men det går bra att smaka lite någon enstaka gång.

Fakta om alkohol under graviditet

Att dricka alkohol under graviditeten kan leda till missfall eller skador på fostret.

Även måttliga mängder alkohol kan skada fostret.

Under de tre första månaderna av graviditeten är fostret som känsligast för kroppsliga missbildningar, medan hjärnans utveckling kan skadas under hela graviditeten.

Gravida – råd om bra mat

L 2021 nr 10 – Alkoholkonsumtion under graviditet, Riskhanteringsrapport

L 2021 nr 09 – Alkoholkonsumtion under graviditet. Risker vid låg konsumtion, Riskvärderingsrapport

Källa: Livsmedelsverket

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.