Onkologi

Uppdaterade råd från WCRF om mat, fysisk aktivitet och cancer

World Cancer Research Fund, WCRF, har uppdaterat sina rekommendationer för att förebygga cancer. Det viktigaste rådet är precis som tidigare att hålla en hälsosam vikt. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nWorld Cancer Research Fund, WCRF, har uppdaterat sina rekommendationer för att förebygga cancer. Det viktigaste rådet är precis som tidigare att hålla en hälsosam vikt.\n\n

– Det är en kvalitetskontroll för oss att se att WCRF:s rekommendationer ligger i linje med Livsmedelsverkets råd som syftar till att minska risken för cancer och andra livsstilssjukdomar, säger Hanna Eneroth, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.\nÖvervikt och fetma är en riskfaktor för 12 cancerformer. Att röra på sig mer, att äta mindre av energirik snabbmat och att dricka mindre läsk påverkar också cancerrisken eftersom det kan påverka vikten. Rekommendationerna är i stort sett desamma som tidigare. På många områden har sambanden stärkts av ny forskning.\n– Resultaten visar återigen hur stor betydelse matvanorna har för hälsan. Om till exempel hälso- och sjukvården arbetade mer förebyggande med samtal om bra matvanor skulle det främja både folkhälsan och hälsan hos enskilda individer. Det är värt det, för också små förändringar gör stor skillnad, säger Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket.\nWCRF:s rekommendationer för att minska risken för cancer:

Håll en hälsosam vikt

Var fysiskt aktiv

Ät mer fullkorn, grönsaker, frukt och bönor

Ät mindre snabbmat

Begränsa konsumtionen av rött kött och chark

Undvik läsk och saft

Begränsa alkoholkonsumtionen

Förlita dig inte på kosttillskott

Amma ditt barn

Du som har behandlats för cancer rekommenderas också att följa råden för att minska risken för återfall och för att minska risken att drabbas av andra sjukdomar

För att bedöma sambanden mellan matvanor, fysisk aktivitet, vikt och risk för olika typer av cancer har WCRF en unik global databas som de kontinuerligt uppdaterar och använder. Det är tredje gången de sammanställer all information och uppdaterar sina rekommendationer för att förebygga cancer.\n– WCRF:s arbete är viktigt för att de sammanställer och bedömer forskning från många enskilda studier. På så sätt gör de slutsatserna från komplex forskning tillgängliga för fler, säger Hanna Eneroth.\nWCRF sammanställer och utvärderar information om hur matvanor, fysisk aktivitet och vikt påverkar risken för cancer. Cancerrisken påverkas av många faktorer. Några av dem, som ärftlighet och vissa miljöfaktorer, kan man inte själv påverka. Andra faktorer som man kan påverka men som inte WCRF studerat är rökning och solvanor.\nI samband med att den nya rapporten släpps presenteras också infografik som visar för vilka samband det finns starkast stöd och vilka cancerformer de olika faktorerna påverkar.

WCRF Rapport

WCRF Infografik

WCRF hälsotest

Livsmedelsverkets kostråd – hitta ditt sätt

Källa: SLV

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.