Onkologi

Uppdaterade råd från WCRF om mat, fysisk aktivitet och cancer

World Cancer Research Fund, WCRF, har uppdaterat sina rekommendationer för att förebygga cancer. Det viktigaste rådet är precis som tidigare att hålla en hälsosam vikt. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nWorld Cancer Research Fund, WCRF, har uppdaterat sina rekommendationer för att förebygga cancer. Det viktigaste rådet är precis som tidigare att hålla en hälsosam vikt.\n\n

– Det är en kvalitetskontroll för oss att se att WCRF:s rekommendationer ligger i linje med Livsmedelsverkets råd som syftar till att minska risken för cancer och andra livsstilssjukdomar, säger Hanna Eneroth, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.\nÖvervikt och fetma är en riskfaktor för 12 cancerformer. Att röra på sig mer, att äta mindre av energirik snabbmat och att dricka mindre läsk påverkar också cancerrisken eftersom det kan påverka vikten. Rekommendationerna är i stort sett desamma som tidigare. På många områden har sambanden stärkts av ny forskning.\n– Resultaten visar återigen hur stor betydelse matvanorna har för hälsan. Om till exempel hälso- och sjukvården arbetade mer förebyggande med samtal om bra matvanor skulle det främja både folkhälsan och hälsan hos enskilda individer. Det är värt det, för också små förändringar gör stor skillnad, säger Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket.\nWCRF:s rekommendationer för att minska risken för cancer:

Håll en hälsosam vikt

Var fysiskt aktiv

Ät mer fullkorn, grönsaker, frukt och bönor

Ät mindre snabbmat

Begränsa konsumtionen av rött kött och chark

Undvik läsk och saft

Begränsa alkoholkonsumtionen

Förlita dig inte på kosttillskott

Amma ditt barn

Du som har behandlats för cancer rekommenderas också att följa råden för att minska risken för återfall och för att minska risken att drabbas av andra sjukdomar

För att bedöma sambanden mellan matvanor, fysisk aktivitet, vikt och risk för olika typer av cancer har WCRF en unik global databas som de kontinuerligt uppdaterar och använder. Det är tredje gången de sammanställer all information och uppdaterar sina rekommendationer för att förebygga cancer.\n– WCRF:s arbete är viktigt för att de sammanställer och bedömer forskning från många enskilda studier. På så sätt gör de slutsatserna från komplex forskning tillgängliga för fler, säger Hanna Eneroth.\nWCRF sammanställer och utvärderar information om hur matvanor, fysisk aktivitet och vikt påverkar risken för cancer. Cancerrisken påverkas av många faktorer. Några av dem, som ärftlighet och vissa miljöfaktorer, kan man inte själv påverka. Andra faktorer som man kan påverka men som inte WCRF studerat är rökning och solvanor.\nI samband med att den nya rapporten släpps presenteras också infografik som visar för vilka samband det finns starkast stöd och vilka cancerformer de olika faktorerna påverkar.

WCRF Rapport

WCRF Infografik

WCRF hälsotest

Livsmedelsverkets kostråd – hitta ditt sätt

Källa: SLV

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.