Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas

Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Med hjälp av näringstillförsel kan de här problemen lindras, men den kunskapen uppmärksammas inte tillräckligt.

5 augusti, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Det lyfter forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

– Det är allt för få patienter som får diagnosen undernäring. Inom sjukvården och äldreomsorgen är det fortfarande ett problem med underdiagnostisering och underbehandling av tillståndet. Det gäller inte bara i Sverige utan i hela världen. Men med ganska enkla metoder skulle patienter och äldre kunna må mycket bättre, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har han skrivit en översiktsartikel om undernäring i tidskriften New England Journal of Medicine.

De har gjort en sammanställning av kunskapsläget i världen de senaste 50 åren, med fokus på vad som hänt de senaste 5 åren, och konstaterar att man inom vårdsektorn behöver använda sig mycket mer av det som erfarenheten och forskningen visar.

I Sverige är många äldre undernärda. Totalt i hela samhället bedöms mellan fem och tio procent av äldre vara undernärda. För patienter som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande, är siffran uppemot femtio procent.

Traditionellt sett har viktnedgång och undernäring uppfattats som ett naturligt uttryck för sjukdom eller åldrandet, och att det inte går att göra något åt det. Nu vet man att den vanligaste anledningen är underliggande sjukdom som gör att de äter mindre och att kroppens organ och vävnader bryts ner.

En person som lider av undernäring går ner i vikt, får brist på näringsämnen och problem med att musklerna bryts ner. Det kan leda till svårigheter med att klara av sin vardag. Personen kan också drabbas av ökad infektionskänslighet och få ett större vårdbehov som kan ge längre vårdtider och högre dödlighet.

Kunskaperna om undernäring och behandling har tagit stora steg framåt de senaste åren. Forskare och kliniker över hela världen har kommit överens om hur diagnosen undernäring ska ställas; det är en sammanvägning av viktnedgång, undervikt och för liten muskelmassa hos individer med dålig aptit, som har eller inte har en underliggande sjukdom.

Nya stora behandlingsstudier visar entydigt att undernäringen kan vändas. Rådgivning och behandling i samarbete med dietister och användning av näringsdrycker kan bromsa viktnedgången och minska dödligheten.

– Det här är enkla åtgärder som åsidosätts varje dag. Vi vet i dag att det går att behandla de allra flesta patienter, med undantag för dem med långt gångna dödliga sjukdomstillstånd som till exempel spridd cancer. I till exempel Sverige har vi jobbat vi med detta i många år, men vi måste bli ännu bättre, säger Ingvar Bosaeus, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Forskarna föreslår konkreta åtgärder för att minska lidandet för de äldre.

– Att tidigt registrera riskfaktorer för undernäring, att uppmärksamma viktnedgång och nedsatt aptit är helt avgörande. Man måste också tidigt ge råd om näringstät mat och i tid påbörja nutritionsbehandling, till exempel med näringsdrycker. Kunskapen om det här måste bli en mycket tydligare del på både grundutbildningar och specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor, säger Tommy Cederholm.


Dela artikeln

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 2 minuters läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.