Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Nutrition Data Sweden

Annons

Unikt verktyg gör det svåra lätt

Nutrition Data är ett modernt och användarvänligt system för näringsberäkning och kostrådgivning. Det fungerar både som smart verktyg för dietisten och skräddarsytt hjälpmedel för patienten.

29 februari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Användarvänligt verktyg. Patienten registrerat sina måltider i appen, sedan är det enkelt för dietisten att göra näringsanalyser, ge praktiska kostråd och skicka skräddarsydda kostscheman med goda och nyttiga recept.

Att ge goda kostråd är en sak men att få patienterna att ta till sig råden och faktiskt följa dem är ofta betydligt svårare. Det är här som Nutrition Data kommer in i bilden, ett system för avancerad näringsberäkning och rådgivning som har tagits fram i nära samarbete mellan dietister, forskare systemutvecklare och andra experter inom området.

– Programmet fungerar både som verktyg för dietisten och hjälpmedel för patienten, säger Katarina Holm Johansson, vd och grundare av Nutrition Data Sweden.

Hon förklarar att appen, som är helt unik i branschen, underlättar för dietisten att anpassa innehållet för olika patienter, det gäller allt från vilka råd patienten får till vilka menyval som visas.

– Säg att man först vill ha in en kostregistrering av patienten. Då kan dietisten dölja allt utom kostdagboken och även blockera all näringsinformation så att patienten inte blir påverkad av kaloriinnehåll och liknande. När registreringen är klar och dietisten gjort sin näringsanalys går det enkelt att aktivera näringsinformationen igen, liksom de menyval man anser är relevanta för just denna patient. 

För vissa patienter är det en utmaning att kostregistrera på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Då kan en specialfunktion i Nutrition Data komma väl till pass: skanning.

– När dietisten aktiverar den funktionen i appen kan patienten enkelt skanna EAN-koden på matvarans förpackning och får då direkt in den näring som står på förpackningen i sin kostdagbok, säger Katarina Holm Johansson.

För att hjälpa patienten att hitta goda matvanor finns en funktion, där dietisten kan skicka eller skriva ut måltidsscheman och tips på passande recept och livsmedel. Det finns många varianter av färdiga scheman i Nutrition Data som man kan använda men det är även enkelt att skapa och lägga till helt egna.– På det viset har man allting samlat på ett och samma ställe.

Bra recept är grunden för att lyckas med livsstilsförändringar, därför testas alla recept som läggs in i Nutrition Datas digra receptsamling först i provköket.

– Det är ett hårt jobb att provsmaka men någon måste ju göra det! Skämt åsido så är vi väldigt måna om att recepten inte enbart ska vara nyttiga utan också goda och lätta att tillaga.

Just nu finns det omkring 750 näringsberäknade recept, kategoriserade så att det ska vara enkelt att hitta passande maträtter för olika typer av problem och sjukdomar. Och vill dietisten justera recepten eller skapa egna så går det också bra.

Enligt Katarina Holm Johansson blir programmet aldrig helt färdigt.

– Vi har en nära dialog med våra användare för att få veta vilka behov som finns och vilka funktioner som önskas. Vi är otroligt tacksamma för alla fina omdömen som vi får och det ger oss den inspiration vi behöver för att fortsätta utvecklas.

Läs mer här: https://nutritiondata.se/dietist/


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.