Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Nutrition Data Sweden

Annons

Unikt verktyg gör det svåra lätt

Nutrition Data är ett modernt och användarvänligt system för näringsberäkning och kostrådgivning. Det fungerar både som smart verktyg för dietisten och skräddarsytt hjälpmedel för patienten.

29 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Användarvänligt verktyg. Patienten registrerat sina måltider i appen, sedan är det enkelt för dietisten att göra näringsanalyser, ge praktiska kostråd och skicka skräddarsydda kostscheman med goda och nyttiga recept.

Att ge goda kostråd är en sak men att få patienterna att ta till sig råden och faktiskt följa dem är ofta betydligt svårare. Det är här som Nutrition Data kommer in i bilden, ett system för avancerad näringsberäkning och rådgivning som har tagits fram i nära samarbete mellan dietister, forskare systemutvecklare och andra experter inom området.

– Programmet fungerar både som verktyg för dietisten och hjälpmedel för patienten, säger Katarina Holm Johansson, vd och grundare av Nutrition Data Sweden.

Hon förklarar att appen, som är helt unik i branschen, underlättar för dietisten att anpassa innehållet för olika patienter, det gäller allt från vilka råd patienten får till vilka menyval som visas.

– Säg att man först vill ha in en kostregistrering av patienten. Då kan dietisten dölja allt utom kostdagboken och även blockera all näringsinformation så att patienten inte blir påverkad av kaloriinnehåll och liknande. När registreringen är klar och dietisten gjort sin näringsanalys går det enkelt att aktivera näringsinformationen igen, liksom de menyval man anser är relevanta för just denna patient. 

För vissa patienter är det en utmaning att kostregistrera på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Då kan en specialfunktion i Nutrition Data komma väl till pass: skanning.

– När dietisten aktiverar den funktionen i appen kan patienten enkelt skanna EAN-koden på matvarans förpackning och får då direkt in den näring som står på förpackningen i sin kostdagbok, säger Katarina Holm Johansson.

För att hjälpa patienten att hitta goda matvanor finns en funktion, där dietisten kan skicka eller skriva ut måltidsscheman och tips på passande recept och livsmedel. Det finns många varianter av färdiga scheman i Nutrition Data som man kan använda men det är även enkelt att skapa och lägga till helt egna.– På det viset har man allting samlat på ett och samma ställe.

Bra recept är grunden för att lyckas med livsstilsförändringar, därför testas alla recept som läggs in i Nutrition Datas digra receptsamling först i provköket.

– Det är ett hårt jobb att provsmaka men någon måste ju göra det! Skämt åsido så är vi väldigt måna om att recepten inte enbart ska vara nyttiga utan också goda och lätta att tillaga.

Just nu finns det omkring 750 näringsberäknade recept, kategoriserade så att det ska vara enkelt att hitta passande maträtter för olika typer av problem och sjukdomar. Och vill dietisten justera recepten eller skapa egna så går det också bra.

Enligt Katarina Holm Johansson blir programmet aldrig helt färdigt.

– Vi har en nära dialog med våra användare för att få veta vilka behov som finns och vilka funktioner som önskas. Vi är otroligt tacksamma för alla fina omdömen som vi får och det ger oss den inspiration vi behöver för att fortsätta utvecklas.

Läs mer här: https://nutritiondata.se/dietist/


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.