Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Unika resultat om riskfaktorer bakom hjärt-kärlsjukdom

Högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes, fetma samt rökning. Sammanlagt 57 procent av allt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor beror på dessa fem livsstilsfaktorer med viss variation mellan kontinenterna. 

6 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Unika resultat om riskfaktorer bakom hjärt-kärlsjukdom
Pressbild

Cirka hälften av alla hjärtinfarkter och slaganfall och en femtedel av alla förtidiga dödsfall skulle kunna förhindras om dessa fem riskfaktorer kontrolleras. I det internationella samarbetet Global Cardiovascular Risk Consortium har data samlats in och sammanställts från 34 länder på alla kontinenter; totalt 112 befolkningsundersökningar med 1,5 miljoner deltagare. 

Sammanlagt 57 procent av allt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor beror på dessa fem livsstilsfaktorer med viss variation mellan kontinenterna. Motsvarande siffra hos män är 52 procent. Andelarna för död i hjärt-kärlsjukdom är 22 procent respektive 19 procent. I den insamlade datan ingår uppgifter från MONICA-studien i norra Sverige, som leds av professor Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Resultaten presenterades vid Europeiska Hjärtkongressen i Amsterdam den 26 augusti och samtidigt i New England Journal of Medicine, där Stefan Söderberg är en av medförfattarna.– De fem riskfaktorerna var kända, men det var däremot inte hur stor risk för insjuknande och död de står för. Det finns tidigare studier, men de är baserade på mycket sämre teknik, säger Stefan Söderberg.

Norra Sveriges MONICA-undersökning initierades av Världshälsoorganisationen WHO och började som en internationell kartläggning av hjärt- och kärlsjukdomar. Den grundläggande delen utgörs av återkommande befolkningsundersökningar i Västerbotten och Norrbotten cirka vart femte år.

Vid dessa undersökningar erbjuds 2 500 slumpvis utvalda personer mellan 25 och 74 år att delta i en hälsoundersökning. Här ingår mätningar av blodtryck och kolesterol, längd, vikt, höft- och midjemått samt blodprover som sparas i Biobanken Norr. Även rökning, snusning, diabetes, glukosbelastning, motionsvanor och sociala riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom undersöks.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.