Unik metod för behandling av övervikt och fetma hos unga

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt. Paulina Nowicka, som är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt.

Paulina Nowicka, som är legitimerad dietist och familjeterapeut, har i sitt arbete mött ett hundratal överviktiga barn och deras föräldrar. Familjeterapin handlar inte enbart om vikt, utan även om relationer, självkänsla och fysisk och psykisk hälsa.\n– Vår metod fungerar bättre och kräver mindre resurser än t ex lägerverksamhet och traditionell överviktsbehandling med tätare uppföljning. Metoden innebär ett coachande förhållningssätt där föräldrarna får tänka till, och vi kräver ett stort engagemang. Ansvaret för behandlingen läggs på föräldrarna och alla andra som finns runt patienten. När man fått igång ett nytt tanke- och beteende-mönster hos familjen blir man inte lika beroende av täta vårdinsatser. Det räcker att träffa patienten 3-4 gånger per år. Dessutom är långtidsresultaten bättre än vid andra behandlingsmetoder.\n– Barnfetma är ett av våra största hot mot den framtida folkhälsan och vi måste utveckla bättre behandlingsmetoder, menar professor Claude Marcus, som är ordförande vid disputationen. Det är därför mycket glädjande att vi nu ser den första svenska avhandlingen som är helt inriktad på barnfetmabehandling.\n– Minst 45.000 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år behöver behandling och stöd för att gå ned i vikt, säger Paulina Nowicka.

Samtidigt är tillgången till dietist inom barnhälsovården kraftigt underdimensionerad i de flesta av Sveriges kommuner. Enligt Dietisternas Riksförbund (DRF) är endast tre dietister anställda för att arbeta inom skolhälsovård och barnomsorg i Sveriges 290 kommuner. Skolsköterskorna gör en viktig insats, men det behövs också dietister med spetskompetens för att erbjuda prevention och behandling av mat- och näringsrelaterade problem.\nEtt femtiotal dietister ingår i nätverket BODIS, (BarnObesitasDietister I Samverkan). Dessa arbetar främst på vårdcentraler och barnmottagningar på sjukhus. Endast 10 dietister i Sverige ingår i de centrala barnhälsovårdsteamen.

Doktorsavhandlingen ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting” har redan uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Paulina Nowicka har belönats med ett stipendium för fortsatt forskning vid Yale University, USA.

Tid och plats för disputationen:\nFredag den 13 mars 2009, kl.13.00, CRC aulan, Ingång 72, Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Fakultetsopponent: professor Stephan Rössner, ordförande: professor Claude Marcus.\nKälla: DRF

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.