Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 11 september, 2025 2 minuters läsning
IMG_0998

Foto: Pressbild UNICEF

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

  • 75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
  • 60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
  • Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
  • UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025



Geriatrik

Ensamätande påverkar äldres matrutiner

Äldre personer som äter ensamma hoppar oftare över måltider och väljer färdigmat i högre utsträckning. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitetet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 10 september, 2025 Uppdaterades 10 september, 2025 1 minuts läsning

Tidigare studier har kopplat ensamätande till negativa hälsoeffekter som depression och sämre självskattad hälsa. Forskaren Amanda Björnwalls avhandling i Kostvetenskap bekräftar till viss del dessa rön, men visar samtidigt att det framför allt är matrutinerna som påverkas, inte den självskattade hälsan.

– Matrutiner skiljer sig ofta åt för den som äter ensam och de som äter tillsammans. Detta visade sig till exempel genom att ensamätande personer åt färre antal måltider per dag och färdigköpta rätter oftare, säger Amanda Björnwall, till tidningen Äldre i centrum.

Studien visar också att de som redan lever ensamma ofta ser ensamätande som oproblematiskt, medan de som lever med partner uttryckte oro inför en framtid med ensamätande. Och det finns en tydlig koppling till ökade känslor av ensamhet, även hos dem som inte själva upplever ensamätande som ett problem.

Läs mer: Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life, 2025.



Livsmedel

Från nisch till folktrend - Proteinboomen fortsätter 

Proteinprodukter som bars, puddingar och pulver fortsätter sitt segertåg på butikshyllorna. I dag finns de i flera kategorier, från snacks och mejeri till fryst pizza – och har vuxit till en miljardindustri.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 6 september, 2025 Uppdaterades 10 september, 2025 1 minuts läsning
att.71hXP1hHOSisQfWHet3gBSBuGCFKo6HUxxLPHeER8uc

Foto: Claes Göran Hedlund

Proteinprodukter har blivit ett självklart inslag i butikernas sortiment. Bars, puddingar, shakes och pulver växer snabbt, och den samlade omsättningen uppgår nu till miljardbelopp, enligt Dagligvarunytt.

Kategorin bars omsatte nära 1,2 miljarder kronor det senaste året, med en tillväxt på drygt 14 procent. Mest stack müslibars ut, med en ökning på över 50 procent under 2024.

Även mejerihyllan påverkas. Efterfrågan på kvarg och keso fortsätter att öka, samtidigt som nya varumärken växer fram. Arla lanserade 2024 sitt koncept Arla Protein och är redan näst störst på den svenska marknaden för mejeribaserade proteinprodukter.

Tillväxten märks också på stormarknadernas sport- och träningsavdelningar, där proteintillskott i pulverform ökar snabbast, plus 25 procent under 2025, om än från en lägre nivå.

– Det är en uppsjö av nya spelare, produkter och smaker. Men normalt sett har en trend svårt att hålla i sig på det här sättet under flera år, säger Anna Ekström, vd för NielsenIQ i Sverige, till Dagligvarunytt.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.