Folkhälsa

Ungdomar äter nyttigare i skolan än hemma

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor.

I studien har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket analyserat vad skollunchen betyder för ungas matvanor och näringsintag, utifrån resultat från Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom 2016–17. Studien är publicerad i den internationella tidskriften Public Health Nutrition.

Ytterligare en studie, publicerad i samma tidskrift, har analyserat skillnader i matvanor utifrån ungdomarnas socioekonomiska situation. Liksom flera tidigare studier visar den att ungdomar vars föräldrar har längre utbildning äter bättre än de som har föräldrar med kortare utbildning.

– Det är oroande eftersom ungas matvanor har så stor betydelse för deras framtida hälsa. Det visar på vikten av att ge alla barn förutsättningar att äta hälsosamt, och här har skolan en mycket viktig roll. Därför är det bekymmersamt att så många elever nu behöver vara hemma från skolan på grund av coronaviruset, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Analysen av vad ungdomarna faktiskt äter till lunch visar att de flesta elever äter lunch i skolan, och de äter bättre där än under resten dagen. Till exempel bidrar skollunchen med mer D-vitamin, fibrer och folat. Särskilt stor betydelse har skolmaten för ungdomar vars föräldrar har kortare utbildning. Generellt äter dessa elever mindre grönsaker än elever vars föräldrar har längre utbildning.

– Men i skolan äter de ungefär lika mycket grönsaker som eleverna med högutbildade föräldrar. Det visar att den svenska skolmåltiden är särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma, och att skolan kan ha en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid Karolinska institutet.

Många skolrestauranger erbjuder idag ett varierat salladsbord och vegetariska alternativ. Det ökar möjligheten för eleverna att äta grönare och mer hållbart, och kan också skapa engagemang och intresse hos framtida konsumenter. Men skolmaten skulle i än högre grad kunna användas för att nå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, om den togs tillvara bättre i skolans pedagogiska arbete.

– Trots de stora resurser som investeras i skolmat är det många som äter för lite i skolan. En hel del äter inte heller skollunch varje dag, särskilt bland högstadieeleverna. För att skolmåltiden ska kunna bidra till hälsa och inlärning behöver skolorna se över hur de kan göra skolmåltiden mer intressant för både elever och lärare, säger Anna Karin Lindroos.

Fakta om Riksmaten ungdom 2016-17

Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. I analysen av skolmatens bidrag till ungdomarnas ätande ingick endast elever i åk 5 och 8.

Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och besvarade en enkät om levnadsvanor.

Artikel i Public Health Nutrition:\nDiet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and sociodemographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents

Artikel i Public Health Nutrition:\nThe importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden – a national representative study

Tidigare resultat från Riksmaten ungdom 2016–17

Källa: Livsmedelsverket

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...