Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Ungdomar äter nyttigare i skolan än hemma

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor.

I studien har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket analyserat vad skollunchen betyder för ungas matvanor och näringsintag, utifrån resultat från Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom 2016–17. Studien är publicerad i den internationella tidskriften Public Health Nutrition.

Ytterligare en studie, publicerad i samma tidskrift, har analyserat skillnader i matvanor utifrån ungdomarnas socioekonomiska situation. Liksom flera tidigare studier visar den att ungdomar vars föräldrar har längre utbildning äter bättre än de som har föräldrar med kortare utbildning.

– Det är oroande eftersom ungas matvanor har så stor betydelse för deras framtida hälsa. Det visar på vikten av att ge alla barn förutsättningar att äta hälsosamt, och här har skolan en mycket viktig roll. Därför är det bekymmersamt att så många elever nu behöver vara hemma från skolan på grund av coronaviruset, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Analysen av vad ungdomarna faktiskt äter till lunch visar att de flesta elever äter lunch i skolan, och de äter bättre där än under resten dagen. Till exempel bidrar skollunchen med mer D-vitamin, fibrer och folat. Särskilt stor betydelse har skolmaten för ungdomar vars föräldrar har kortare utbildning. Generellt äter dessa elever mindre grönsaker än elever vars föräldrar har längre utbildning.

– Men i skolan äter de ungefär lika mycket grönsaker som eleverna med högutbildade föräldrar. Det visar att den svenska skolmåltiden är särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma, och att skolan kan ha en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid Karolinska institutet.

Många skolrestauranger erbjuder idag ett varierat salladsbord och vegetariska alternativ. Det ökar möjligheten för eleverna att äta grönare och mer hållbart, och kan också skapa engagemang och intresse hos framtida konsumenter. Men skolmaten skulle i än högre grad kunna användas för att nå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, om den togs tillvara bättre i skolans pedagogiska arbete.

– Trots de stora resurser som investeras i skolmat är det många som äter för lite i skolan. En hel del äter inte heller skollunch varje dag, särskilt bland högstadieeleverna. För att skolmåltiden ska kunna bidra till hälsa och inlärning behöver skolorna se över hur de kan göra skolmåltiden mer intressant för både elever och lärare, säger Anna Karin Lindroos.

Fakta om Riksmaten ungdom 2016-17

  • Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. I analysen av skolmatens bidrag till ungdomarnas ätande ingick endast elever i åk 5 och 8.
  • Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och besvarade en enkät om levnadsvanor.
  • Artikel i Public Health Nutrition:\nDiet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and sociodemographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents

    Artikel i Public Health Nutrition:\nThe importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden – a national representative study

    Tidigare resultat från Riksmaten ungdom 2016–17

    Källa: Livsmedelsverket



    Folkhälsa

    Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

    Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock 

    Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

    När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

    – Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

    Priset påverkar möjligheten

    På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

    Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

    – När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

    Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

    Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

    Energidryck vanligt som snabb energi

    Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

    Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

    – Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

    Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



    Verktyg

    Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

    Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
    IMG_2192
    Nutraware

    Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

    Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

    – För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

    Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

    – Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

    Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

    Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

    – Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

    Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

    Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

    .


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.