Folkhälsa

Ungdomar äter nyttigare i skolan än hemma

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor.

I studien har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket analyserat vad skollunchen betyder för ungas matvanor och näringsintag, utifrån resultat från Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom 2016–17. Studien är publicerad i den internationella tidskriften Public Health Nutrition.

Ytterligare en studie, publicerad i samma tidskrift, har analyserat skillnader i matvanor utifrån ungdomarnas socioekonomiska situation. Liksom flera tidigare studier visar den att ungdomar vars föräldrar har längre utbildning äter bättre än de som har föräldrar med kortare utbildning.

– Det är oroande eftersom ungas matvanor har så stor betydelse för deras framtida hälsa. Det visar på vikten av att ge alla barn förutsättningar att äta hälsosamt, och här har skolan en mycket viktig roll. Därför är det bekymmersamt att så många elever nu behöver vara hemma från skolan på grund av coronaviruset, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Analysen av vad ungdomarna faktiskt äter till lunch visar att de flesta elever äter lunch i skolan, och de äter bättre där än under resten dagen. Till exempel bidrar skollunchen med mer D-vitamin, fibrer och folat. Särskilt stor betydelse har skolmaten för ungdomar vars föräldrar har kortare utbildning. Generellt äter dessa elever mindre grönsaker än elever vars föräldrar har längre utbildning.

– Men i skolan äter de ungefär lika mycket grönsaker som eleverna med högutbildade föräldrar. Det visar att den svenska skolmåltiden är särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma, och att skolan kan ha en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid Karolinska institutet.

Många skolrestauranger erbjuder idag ett varierat salladsbord och vegetariska alternativ. Det ökar möjligheten för eleverna att äta grönare och mer hållbart, och kan också skapa engagemang och intresse hos framtida konsumenter. Men skolmaten skulle i än högre grad kunna användas för att nå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, om den togs tillvara bättre i skolans pedagogiska arbete.

– Trots de stora resurser som investeras i skolmat är det många som äter för lite i skolan. En hel del äter inte heller skollunch varje dag, särskilt bland högstadieeleverna. För att skolmåltiden ska kunna bidra till hälsa och inlärning behöver skolorna se över hur de kan göra skolmåltiden mer intressant för både elever och lärare, säger Anna Karin Lindroos.

Fakta om Riksmaten ungdom 2016-17

Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. I analysen av skolmatens bidrag till ungdomarnas ätande ingick endast elever i åk 5 och 8.

Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och besvarade en enkät om levnadsvanor.

Artikel i Public Health Nutrition:\nDiet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and sociodemographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents

Artikel i Public Health Nutrition:\nThe importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden – a national representative study

Tidigare resultat från Riksmaten ungdom 2016–17

Källa: Livsmedelsverket

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...