Folkhälsa

Ungdomar äter nyttigare i skolan än hemma

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor.

I studien har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Livsmedelsverket analyserat vad skollunchen betyder för ungas matvanor och näringsintag, utifrån resultat från Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom 2016–17. Studien är publicerad i den internationella tidskriften Public Health Nutrition.

Ytterligare en studie, publicerad i samma tidskrift, har analyserat skillnader i matvanor utifrån ungdomarnas socioekonomiska situation. Liksom flera tidigare studier visar den att ungdomar vars föräldrar har längre utbildning äter bättre än de som har föräldrar med kortare utbildning.

– Det är oroande eftersom ungas matvanor har så stor betydelse för deras framtida hälsa. Det visar på vikten av att ge alla barn förutsättningar att äta hälsosamt, och här har skolan en mycket viktig roll. Därför är det bekymmersamt att så många elever nu behöver vara hemma från skolan på grund av coronaviruset, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Analysen av vad ungdomarna faktiskt äter till lunch visar att de flesta elever äter lunch i skolan, och de äter bättre där än under resten dagen. Till exempel bidrar skollunchen med mer D-vitamin, fibrer och folat. Särskilt stor betydelse har skolmaten för ungdomar vars föräldrar har kortare utbildning. Generellt äter dessa elever mindre grönsaker än elever vars föräldrar har längre utbildning.

– Men i skolan äter de ungefär lika mycket grönsaker som eleverna med högutbildade föräldrar. Det visar att den svenska skolmåltiden är särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma, och att skolan kan ha en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid Karolinska institutet.

Många skolrestauranger erbjuder idag ett varierat salladsbord och vegetariska alternativ. Det ökar möjligheten för eleverna att äta grönare och mer hållbart, och kan också skapa engagemang och intresse hos framtida konsumenter. Men skolmaten skulle i än högre grad kunna användas för att nå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, om den togs tillvara bättre i skolans pedagogiska arbete.

– Trots de stora resurser som investeras i skolmat är det många som äter för lite i skolan. En hel del äter inte heller skollunch varje dag, särskilt bland högstadieeleverna. För att skolmåltiden ska kunna bidra till hälsa och inlärning behöver skolorna se över hur de kan göra skolmåltiden mer intressant för både elever och lärare, säger Anna Karin Lindroos.

Fakta om Riksmaten ungdom 2016-17

Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. I analysen av skolmatens bidrag till ungdomarnas ätande ingick endast elever i åk 5 och 8.

Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och besvarade en enkät om levnadsvanor.

Artikel i Public Health Nutrition:\nDiet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and sociodemographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents

Artikel i Public Health Nutrition:\nThe importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden – a national representative study

Tidigare resultat från Riksmaten ungdom 2016–17

Källa: Livsmedelsverket

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.