Unga idrottare saknar stöd

Kolliderande krav, rädsla för skador och svårigheter att prata om psykisk ohälsa. Unga idrottsutövare upplever en pressad situation där tillräckligt psykosocialt stöd saknas, visar studier.

5 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I tre studier har forskare vid Linköpings universitet undersökt villkoren för idrottande ungdomar. Resultaten visar att hela idrottsrörelsen behöver ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående, menar forskarna.

Den första studien består av djupintervjuer med åtta elitsatsande ungdomar från tre olika idrottsgymnasier. Ungdomarna är aktiva inom brottning, gymnastik och friidrott – sporter där kroppsvikt eller kroppens utseende anses ha betydelse för idrottsprestationen.

Svaren visar att de unga idrottsutövarna önskar ett stärkt psykosocialt stöd för att klara de dubbla kraven från idrott och studier, men även för att bemästra pressen vid övergången från junior till senior. Deltagarna i studien upplevde även stress och att deras sociala liv blir lidande.

Psykisk ohälsa är fortfarande ett känsligt ämne som kan vara svårt och tabubelagt att prata om, upplever unga idrottare. Detta trots att forskning pekar på att unga utövare i sporter där kroppsvikt kan ha betydelse har ökad risk för exempelvis ätstörningar jämfört med andra ungdomar. ”Om någon har ätstörningar vet alla om det, men ingen pratar om det,” säger en av de intervjuade.

Intervjuerna visar också att man behöver bli bättre på att prata om skador på idrottsgymnasierna. Det bekräftas i en annan studie där drygt hundra ungdomar i årskurs 1 och 3 deltog i gruppintervjuer.

Forskarnas slutsats är att idrottsrörelsen måste ta ett större grepp om hälsofrågor ur ett bredare perspektiv.

En lösning är mer utbildning av ansvariga. Tränare, skolor, föreningar och beslutsfattare behöver få stöd att ta till sig den kunskap som finns om psykisk hälsa och förstå varför den är viktig för idrottares helhetsutveckling och prestation.

Läs hela artikeln här.

Studier:

Elite lean athletes at sports high schools face multiple risks for mental health concerns and are in need of psychosocial support, Plos One.

Youth athletes at Swedish sports high schools with an athletics specialism emphasise environmental support for injury risk management, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.

General lifestyle factors explain young athletes’ mental health more than perceived coach autonomy support. A cross-sectional study on basketball players and gymnasts aged 10 to 22, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...