Geriatrik

Uppdaterade riktlinjer för nutrition vid demenssjukdom

Under våren 2024 publicerades uppdaterade ESPEN guidelines för nutritionsbehandling vid demenssjukdom. Rekommendationerna har blivit betydligt fler (40 mot tidigare 25) och tydligare, bland annat uppmärksammas risken för uttorkning.

Gerd Faxén Irving 16 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

De första riktlinjerna publicerades år 2015. Arbetsgruppen för uppdateringen (läkare, dietister/nutritionister) bildades 2021 och tillsammans med min kollega Elisabeth Rothenberg, medverkade jag från Sverige. Övriga medförfattare kom från Australien, Canada, Danmark, England, Finland, Grekland och Tyskland.

Syftet med riktlinjerna är att ge evidensbaserade rekommendationer för nutritionsbehandling vid demenssjukdom (förebygga och behandla undernäring/intorkning). Riktlinjerna gäller personer med demens (alla diagnoser och grader). Dock ej mild kognitiv försämring (MCI) eller prevention.

Svårt att designa studier

I arbetet med de nya riktlinjerna sökte vi i tre databaser, och graderade styrkan i evidens. Vi granskade rekommendationerna från guideline 2015, omformulerade dem och lade till nya rekommendationer i en konsensusprocess i projektgruppen.

I riktlinjerna beskrivs svårigheten att göra väldesignade studier av hög kvalitet inom området demens och nutrition, framför allt i ett senare skede av sjukdomen (jämför till exempel med forskning kring läkemedel). Exempel på svårigheter när man vill genomföra en vetenskaplig studie är att erhålla samtycke och randomisera personer inom ett boende. Kontrollgrupper utan någon intervention är heller inte etiskt försvarbart i dessa skeden. Därför är många av rekommendationerna (29 av 40) graderade GPP, det vill säga good practise points, alltså expertutlåtande. Det betyder inte att de inte är lika viktiga och relevanta.

Tre av rekommendationerna gäller på institutionsnivå och kan sammanfattas: organisationer som vårdar personer med demenssjukdom rekommenderas anställa tillräckligt med kunnig/kompetent personal för att kunna ombesörja en bra nutritionsvård. Nutritionsbehandlingen bör följa de nedskrivna riktlinjer (nutritionsvårdplan) som enheten har och en tydlig ansvarsfördelning bör finnas i organisationen.

Viktiga rekommendationer på individnivå:

Utbildning om mat och näring bör erbjudas informella vårdgivare (anhöriga, vänner) för att göra dem medvetna om vanliga ätproblem och åtgärder.

Personer med demens och deras informella vårdgivare bör erbjudas individuell kostrådgivning av nutritionsexpert (dietist) för att optimera intaget.

Medicingenomgång med läkare för att se över mediciner som kan inverka negativt på intag av mat/dryck.

Riskpersoner bör ofta erbjudas drycker, extra mellanmål/finger foods, för att underlätta intag av mat och dryck.

Vid försämrad förmåga att inta mat och dryck bör anpassade hjälpmedel erbjudas som understödjer oberoende.

Ett individuellt, multiprofessionellt och multikompetent omhändertagande bör erbjudas för att tillgodose mat/dryck intag och bibehålla eller förbättra nutritionsstatus.

Näringsdrycker rekommenderas för att förbättra nutritionstillståndet, men rutinmässig användning av demensspecifika näringsdrycker, ketogen kost eller omega-3 tillskott rekommenderas inte.

Enteral eller parenteral nutrition kan rekommenderas tillfälligt vid mild eller moderat demens, men inte vid svår demens eller i terminalt skede.

En av slutsatserna i rekommendationerna är ”Nutritionsbehandling bör vara en integrerad del av demensvården” och det känns angeläget att agera så att det blir så!

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...