Livsmedel

Fördomar bromsar växtbaserad kost

Trots nya kostråd och ökad miljömedvetenhet tvekar svenskarna att välja växtbaserade alternativ. En ny undersökning visar att smakfördomar utgör det största hindret – inte tillgång eller pris.

Redaktionen 7 april, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 1 minuts läsning

En färsk undersökning från Norstat, på uppdrag av Danone, visar att många svenskar fortfarande är skeptiska till växtbaserade livsmedel. Trots Livsmedelsverkets nya rekommendationer om ökad konsumtion av frukt, grönsaker och växtbaserade produkter, är det just smaken – eller snarare förutfattade meningar om smaken – som sätter käppar i hjulet.

– Det är vanligt att man pekar på pris eller tillgänglighet som hinder, men undersökningen visar tydligt att det snarare handlar om inställning. Många har aldrig ens provat de här alternativen, säger Helena Herlitz, Senior Corporate Affairs Manager på Danone.

Skepsisen är alltså ofta inte grundad i erfarenhet, utan i vana. Helena Herlitz menar att det krävs en mental förändring för att fler ska våga ta steget mot nya matvanor.

– Vi behöver utmana oss själva i att prova något nytt och bryta gamla mönster. Det måste bli enklare att göra rätt – och vi måste våga vara tydliga med kostråd som främjar både hälsan och planeten, säger hon.

Undersökningen lyfter därmed en viktig samhällsutmaning: att förändra attityder för att förbättra både folkhälsa och miljö.

Fakta från undersökningen – Svenskarnas inställning till växtbaserad kost

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.