Livsmedel

Trendspaning med Ridderheimsrapporten

Sveriges mest omfattande mattrendrapport är tillbaka. Ridderheimsrapporten Nr 6 djupdyker i värderingar, trender och förändringar som vi ser kommer att påverka matlandskapet framåt.

25 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en osäker omvärld går vi från individualisering mot trygghet och gemenskap. Vi väljer glad mat och söker ordning och reda. Överflöd kan tillhöra historien och kvinnor svajpar vänster om mannen inte lagar mat.

Sjätte upplagan av Ridderheimsrapporten är här. En omfattande trendspaning i hur vi handlar, lagar och äter mat – nu och framåt.

– Det har gått åtta år sedan sist och 2023 skiljer sig markant mot 2015. Globalisering, individualisering och urbanisering är inte längre självklara trender. Vi har en pandemi och restriktioner i ryggsäcken och en samtid präglad av krig, oro och lågkonjunktur. Detta syns i matlandskapet och i vår relation till mat. Uppiffad husman, ordning i den lilla världen och gemenskap ger oss trygghet och stabilitet när världen stormar, säger Karolina Szczepanska, Marketing Manager Ridderheims och projektledare för Ridderheimsrapporten.

Trenderna som formar maten, människorna och samhälletMaten, måltiderna och livsmedelsproduktionen är tätt sammanflätat med livet, samhället och kulturen. De starkaste trenderna vi ser kan sammanfattas inom Maten i hemmet, Maten utanför hemmet samt Maten i samhället & kulturen.

Ingen kan ha missat den asiatiska mattrenden och hur dess kulturella uttryck sprider sig över hela världen. Men visste du att ordning och reda i köket är hetare än någonsin, liksom resurseffektivitet och matlagning utan köksmaskiner? Den traditionella uppdelningen mellan hem och restaurang har blivit mindre relevant, och till följd av pandemin har leveranstjänsterna växt explosionsartat och vi ser nya typer av restaurangkök växa fram, som ghost kitchens och virtuella kök.

En annan spaning är hur ungas värderingar skiftat från spänning och okända smakupplevelser till trygghet, tradition och gemenskap. Det påverkar hur vi handlar, lagar och äter mat.

Trend eller inte?Mattrender kan vara stora, världsomspännande och långsiktiga men också en tillfällig hype. Kanske är det bara nu vi bryr oss om elkostnaden när vi lagar mat? Och vad tycker vi egentligen om drogliberal mat? Det finns flera spännande trendembryon, huruvida dessa blir bestående fenomen återstår att se.

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA