Livsmedel

Trendspaning med Ridderheimsrapporten

Sveriges mest omfattande mattrendrapport är tillbaka. Ridderheimsrapporten Nr 6 djupdyker i värderingar, trender och förändringar som vi ser kommer att påverka matlandskapet framåt.

25 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en osäker omvärld går vi från individualisering mot trygghet och gemenskap. Vi väljer glad mat och söker ordning och reda. Överflöd kan tillhöra historien och kvinnor svajpar vänster om mannen inte lagar mat.

Sjätte upplagan av Ridderheimsrapporten är här. En omfattande trendspaning i hur vi handlar, lagar och äter mat – nu och framåt.

– Det har gått åtta år sedan sist och 2023 skiljer sig markant mot 2015. Globalisering, individualisering och urbanisering är inte längre självklara trender. Vi har en pandemi och restriktioner i ryggsäcken och en samtid präglad av krig, oro och lågkonjunktur. Detta syns i matlandskapet och i vår relation till mat. Uppiffad husman, ordning i den lilla världen och gemenskap ger oss trygghet och stabilitet när världen stormar, säger Karolina Szczepanska, Marketing Manager Ridderheims och projektledare för Ridderheimsrapporten.

Trenderna som formar maten, människorna och samhälletMaten, måltiderna och livsmedelsproduktionen är tätt sammanflätat med livet, samhället och kulturen. De starkaste trenderna vi ser kan sammanfattas inom Maten i hemmet, Maten utanför hemmet samt Maten i samhället & kulturen.

Ingen kan ha missat den asiatiska mattrenden och hur dess kulturella uttryck sprider sig över hela världen. Men visste du att ordning och reda i köket är hetare än någonsin, liksom resurseffektivitet och matlagning utan köksmaskiner? Den traditionella uppdelningen mellan hem och restaurang har blivit mindre relevant, och till följd av pandemin har leveranstjänsterna växt explosionsartat och vi ser nya typer av restaurangkök växa fram, som ghost kitchens och virtuella kök.

En annan spaning är hur ungas värderingar skiftat från spänning och okända smakupplevelser till trygghet, tradition och gemenskap. Det påverkar hur vi handlar, lagar och äter mat.

Trend eller inte?Mattrender kan vara stora, världsomspännande och långsiktiga men också en tillfällig hype. Kanske är det bara nu vi bryr oss om elkostnaden när vi lagar mat? Och vad tycker vi egentligen om drogliberal mat? Det finns flera spännande trendembryon, huruvida dessa blir bestående fenomen återstår att se.

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...