Livsmedel

Trendspaning med Ridderheimsrapporten

Sveriges mest omfattande mattrendrapport är tillbaka. Ridderheimsrapporten Nr 6 djupdyker i värderingar, trender och förändringar som vi ser kommer att påverka matlandskapet framåt.

25 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en osäker omvärld går vi från individualisering mot trygghet och gemenskap. Vi väljer glad mat och söker ordning och reda. Överflöd kan tillhöra historien och kvinnor svajpar vänster om mannen inte lagar mat.

Sjätte upplagan av Ridderheimsrapporten är här. En omfattande trendspaning i hur vi handlar, lagar och äter mat – nu och framåt.

– Det har gått åtta år sedan sist och 2023 skiljer sig markant mot 2015. Globalisering, individualisering och urbanisering är inte längre självklara trender. Vi har en pandemi och restriktioner i ryggsäcken och en samtid präglad av krig, oro och lågkonjunktur. Detta syns i matlandskapet och i vår relation till mat. Uppiffad husman, ordning i den lilla världen och gemenskap ger oss trygghet och stabilitet när världen stormar, säger Karolina Szczepanska, Marketing Manager Ridderheims och projektledare för Ridderheimsrapporten.

Trenderna som formar maten, människorna och samhälletMaten, måltiderna och livsmedelsproduktionen är tätt sammanflätat med livet, samhället och kulturen. De starkaste trenderna vi ser kan sammanfattas inom Maten i hemmet, Maten utanför hemmet samt Maten i samhället & kulturen.

Ingen kan ha missat den asiatiska mattrenden och hur dess kulturella uttryck sprider sig över hela världen. Men visste du att ordning och reda i köket är hetare än någonsin, liksom resurseffektivitet och matlagning utan köksmaskiner? Den traditionella uppdelningen mellan hem och restaurang har blivit mindre relevant, och till följd av pandemin har leveranstjänsterna växt explosionsartat och vi ser nya typer av restaurangkök växa fram, som ghost kitchens och virtuella kök.

En annan spaning är hur ungas värderingar skiftat från spänning och okända smakupplevelser till trygghet, tradition och gemenskap. Det påverkar hur vi handlar, lagar och äter mat.

Trend eller inte?Mattrender kan vara stora, världsomspännande och långsiktiga men också en tillfällig hype. Kanske är det bara nu vi bryr oss om elkostnaden när vi lagar mat? Och vad tycker vi egentligen om drogliberal mat? Det finns flera spännande trendembryon, huruvida dessa blir bestående fenomen återstår att se.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.