Livsmedel

Trendspaning med Ridderheimsrapporten

Sveriges mest omfattande mattrendrapport är tillbaka. Ridderheimsrapporten Nr 6 djupdyker i värderingar, trender och förändringar som vi ser kommer att påverka matlandskapet framåt.

25 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I en osäker omvärld går vi från individualisering mot trygghet och gemenskap. Vi väljer glad mat och söker ordning och reda. Överflöd kan tillhöra historien och kvinnor svajpar vänster om mannen inte lagar mat.

Sjätte upplagan av Ridderheimsrapporten är här. En omfattande trendspaning i hur vi handlar, lagar och äter mat – nu och framåt.

– Det har gått åtta år sedan sist och 2023 skiljer sig markant mot 2015. Globalisering, individualisering och urbanisering är inte längre självklara trender. Vi har en pandemi och restriktioner i ryggsäcken och en samtid präglad av krig, oro och lågkonjunktur. Detta syns i matlandskapet och i vår relation till mat. Uppiffad husman, ordning i den lilla världen och gemenskap ger oss trygghet och stabilitet när världen stormar, säger Karolina Szczepanska, Marketing Manager Ridderheims och projektledare för Ridderheimsrapporten.

Trenderna som formar maten, människorna och samhälletMaten, måltiderna och livsmedelsproduktionen är tätt sammanflätat med livet, samhället och kulturen. De starkaste trenderna vi ser kan sammanfattas inom Maten i hemmet, Maten utanför hemmet samt Maten i samhället & kulturen.

Ingen kan ha missat den asiatiska mattrenden och hur dess kulturella uttryck sprider sig över hela världen. Men visste du att ordning och reda i köket är hetare än någonsin, liksom resurseffektivitet och matlagning utan köksmaskiner? Den traditionella uppdelningen mellan hem och restaurang har blivit mindre relevant, och till följd av pandemin har leveranstjänsterna växt explosionsartat och vi ser nya typer av restaurangkök växa fram, som ghost kitchens och virtuella kök.

En annan spaning är hur ungas värderingar skiftat från spänning och okända smakupplevelser till trygghet, tradition och gemenskap. Det påverkar hur vi handlar, lagar och äter mat.

Trend eller inte?Mattrender kan vara stora, världsomspännande och långsiktiga men också en tillfällig hype. Kanske är det bara nu vi bryr oss om elkostnaden när vi lagar mat? Och vad tycker vi egentligen om drogliberal mat? Det finns flera spännande trendembryon, huruvida dessa blir bestående fenomen återstår att se.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...