Tredjedel av lunchen blir matsvinn
En tredjedel av lunchportionen på äldreboenden blir matsvinn. Undernäring är vanligt bland sköra äldre, därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten.

Foto: Stock.adobe.com
För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.
Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt.
– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.
Fakta om undersökningen