Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Tredjedel av lunchen blir matsvinn

En tredjedel av lunchportionen på äldreboenden blir matsvinn. Undernäring är vanligt bland sköra äldre, därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten.

12 september, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Tredjedel av lunchen blir matsvinn

Foto: Stock.adobe.com

För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.

Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.

Fakta om undersökningen

  • 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.
  • Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020.  Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.
  • L 2023 nr 11 – Matsvinn i kommunala äldreboenden



    Onkologi

    Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

    Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

    Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1545

    Foto: AdobeStock

    Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

    I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

    Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

    Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

    – Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

    Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


    Dela artikeln

    Forskning

    Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

    Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

    Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_1750152193

    Foto: AdobeStock



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.