Träning skyddar mot en andra hjärtinfarkt

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.

– För att fler ska slippa både en första och en andra hjärtinfarkt är det viktigt att patienter i riskgrupper uppmanas till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Träning är högt prioriterat i de nationella riktlinjerna för behandling efter hjärtinfarkt, men långt ifrån alla patienter deltar i de program som erbjuds, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör. Ihop med medicinering och rökstopp har träning högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling och prevention av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det innebär att 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske skulle ha kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera mer och äta bättre.

Även den som redan är sjuk kan göra rejäla hälsovinster med bättre levnadsvanor. Efter en första hjärtinfarkt är risken stor för återfall. Regelbunden fysisk träning rekommenderas därför som ett sätt att stärka hälsan och minska risken att dö i en andra infarkt. Trots det är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017, enligt siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

I den nya studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart 2011–2013 och undersökts ett år efter infarkten. Hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning jämfördes med dem som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsgrupper förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och männen gick upp mindre i vikt, medan kvinnorna sänkte sitt kolesterol.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

Forskningsstudie: Association between attending excercise-based cardiac rehabilitation and cardiovasular risk factors at one-year post myocardial infarction

Fakta om hjärtinfarkt

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.\n– Hjärtinfarkt är en av de dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige idag. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör till följd av hjärtinfarkt.\n– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa och att identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.\n– Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden flera hundra pågående forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...