Träning skyddar mot en andra hjärtinfarkt

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.

– För att fler ska slippa både en första och en andra hjärtinfarkt är det viktigt att patienter i riskgrupper uppmanas till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Träning är högt prioriterat i de nationella riktlinjerna för behandling efter hjärtinfarkt, men långt ifrån alla patienter deltar i de program som erbjuds, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör. Ihop med medicinering och rökstopp har träning högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling och prevention av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det innebär att 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske skulle ha kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera mer och äta bättre.

Även den som redan är sjuk kan göra rejäla hälsovinster med bättre levnadsvanor. Efter en första hjärtinfarkt är risken stor för återfall. Regelbunden fysisk träning rekommenderas därför som ett sätt att stärka hälsan och minska risken att dö i en andra infarkt. Trots det är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017, enligt siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

I den nya studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart 2011–2013 och undersökts ett år efter infarkten. Hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning jämfördes med dem som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsgrupper förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och männen gick upp mindre i vikt, medan kvinnorna sänkte sitt kolesterol.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

Forskningsstudie: Association between attending excercise-based cardiac rehabilitation and cardiovasular risk factors at one-year post myocardial infarction

Fakta om hjärtinfarkt

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.\n– Hjärtinfarkt är en av de dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige idag. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör till följd av hjärtinfarkt.\n– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa och att identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.\n– Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden flera hundra pågående forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.