Träning skyddar mot en andra hjärtinfarkt

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.

– För att fler ska slippa både en första och en andra hjärtinfarkt är det viktigt att patienter i riskgrupper uppmanas till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Träning är högt prioriterat i de nationella riktlinjerna för behandling efter hjärtinfarkt, men långt ifrån alla patienter deltar i de program som erbjuds, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör. Ihop med medicinering och rökstopp har träning högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling och prevention av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det innebär att 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske skulle ha kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera mer och äta bättre.

Även den som redan är sjuk kan göra rejäla hälsovinster med bättre levnadsvanor. Efter en första hjärtinfarkt är risken stor för återfall. Regelbunden fysisk träning rekommenderas därför som ett sätt att stärka hälsan och minska risken att dö i en andra infarkt. Trots det är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017, enligt siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

I den nya studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart 2011–2013 och undersökts ett år efter infarkten. Hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning jämfördes med dem som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsgrupper förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och männen gick upp mindre i vikt, medan kvinnorna sänkte sitt kolesterol.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

Forskningsstudie: Association between attending excercise-based cardiac rehabilitation and cardiovasular risk factors at one-year post myocardial infarction

Fakta om hjärtinfarkt

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.\n– Hjärtinfarkt är en av de dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige idag. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör till följd av hjärtinfarkt.\n– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa och att identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.\n– Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden flera hundra pågående forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 • Uppdaterades 9 juli, 2026 • 5 minuters läsning

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1 — Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras.

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt.

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:

ESPEN: Faktablad om undernäring, GLIM och ICD-11

Clinical Nutrition (2025;55:219–221): A new diagnosis code in ICD-11 for Undernutrition in Adults – A historic achievement for the clinical nutrition community

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...