Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.

– För att fler ska slippa både en första och en andra hjärtinfarkt är det viktigt att patienter i riskgrupper uppmanas till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Träning är högt prioriterat i de nationella riktlinjerna för behandling efter hjärtinfarkt, men långt ifrån alla patienter deltar i de program som erbjuds, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige drabbas årligen omkring 25 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör. Ihop med medicinering och rökstopp har träning högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling och prevention av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Det innebär att 1,6 miljoner av de två miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske skulle ha kunnat undvika sin sjukdom genom livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera mer och äta bättre.

Även den som redan är sjuk kan göra rejäla hälsovinster med bättre levnadsvanor.  Efter en första hjärtinfarkt är risken stor för återfall. Regelbunden fysisk träning rekommenderas därför som ett sätt att stärka hälsan och minska risken att dö i en andra infarkt. Trots det är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017, enligt siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

I den nya studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart 2011–2013 och undersökts ett år efter infarkten. Hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning jämfördes med dem som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsgrupper förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och männen gick upp mindre i vikt, medan kvinnorna sänkte sitt kolesterol.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

Forskningsstudie: Association between attending excercise-based cardiac rehabilitation and cardiovasular risk factors at one-year post myocardial infarction

Fakta om hjärtinfarkt

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.\n– Hjärtinfarkt är en av de dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige idag. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och cirka 6 000 dör till följd av hjärtinfarkt.\n– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa och att identifiera riskpatienter genom avancerad bilddiagnostik.\n– Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden flera hundra pågående forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Källa: Hjärt-Lungfonden