Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Träning och kost avgörande för ett hälsosamt åldrande

Styrketräning i kombination med en hälsosam kost som är rik på omega-3-fettsyror hjälper äldre kvinnor att bibehålla sin styrka och rörlighetsförmåga. Den slutsatsen drar forskaren … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Styrketräning i kombination med en hälsosam kost som är rik på omega-3-fettsyror hjälper äldre kvinnor att bibehålla sin styrka och rörlighetsförmåga. Den slutsatsen drar forskaren Peter Edholm i sin avhandling, som också visar att träning under medelåldern är särskilt viktig för ett hälsosamt åldrande.

Äldre kvinnor bör styrketräna två gånger i veckan, men samtidigt också tänka på vad de äter för att få effekt av träningen. Ju äldre du blir, desto viktigare blir kosten, säger Peter Edholm.

Peter Edholm är medicine doktor i idrottsfysiologi vid Örebro universitet och har i sin avhandling tittat på hur motion, träning och kost påverkar äldre kvinnor. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan goda motionsvanor och hög fysisk förmåga.

– Det gäller oavsett vilka motionsvanor man har haft tidigare i livet, vilket ger stöd för det kända ordspråket att det aldrig är för sent att börja träna.

Studien visar inte heller något samband mellan stillasittande och funktionell förmåga, vilket tyder på att inte är stillasittandet i sig som är farligt, utan snarare avsaknaden av fysisk aktivitet.

– Det är ju tvärtom vad som ofta framförs i media idag. Fokus bör därför ligga på att öka tiden av fysisk aktivitet, som exempelvis snabba promenader, snarare än att försöka minska på den tid du sitter stilla, säger Peter Edholm.

Åren mellan 50-65 viktiga

De kvinnor som varit fysiskt aktiva som yngre har större muskelmassa och högre funktionell förmåga också som äldre, även om de blir inaktiva vid äldre ålder. Störst inverkan har den träning man utför mellan 50-65 års ålder.

– En hög fysisk aktivitetsnivå under medelåldern kan alltså delvis skydda oss från negativa effekter på rörelseförmåga och muskelmassa av ett stillasittande leverne senare i livet. Bäst är dock naturligtvis att vara aktiv genom hela livet.

Peter Edholms forskning visar också att träning som kombineras med en hälsosam kost, rik på omega-3-fettsyror, ger större effekt. Det gäller både för den explosiva muskelstyrkan, funktionell kapacitet och förmågan att bygga muskelmassa.

– Slutsatsen blir att äldre kvinnor bör styrketräna två gånger i veckan, men samtidigt också tänka på vad de äter för att få effekt av träningen. Ju äldre du blir, desto viktigare blir kosten, säger han.

Peter Edholms forskning, där han också delar med sig av sina bästa tips.

Källa: Örebro universitet



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.