Diabetes

Tove Fall får Leif C. Groop-priset

Tove Fall är en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tove Fall är en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning.

Tove Fall är veterinär i grunden och skrev en doktorsavhandling om diabetesutveckling hos hundar. Flera av hennes forskningsprojekt om sjukdomar hos människor innebär analyser av stora datamängder, kombinerat med studier av viktiga molekyler som kan ha betydelse för exempelvis diabetesutveckling.

Nyligen publicerade hon en artikel som visar att det finns ett starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Studien bygger på storskaliga analyser av avförings- och blodprover från deltagare.

En viktig målsättning med den här typen av forskning är att öka kunskapen om hur tarmfloran påverkar människans hälsa. Forskningen bygger på ett samarbete med Marju Orho-Melander, som är forskargruppsledare inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom vid LUDC.

– I våra fortsatta studier vill vi bland annat försöka förstå om det finns vissa bakterier som kan kopplas till diabetesutveckling och insulinresistens. Eftersom jag använder mig av mycket datamängder i min forskning samarbetar jag ofta med forskare som har expertis inom olika områden, säger Tove Fall.

Prismotivering

”Tove Fall vid Uppsala universitet tilldelas 2023 års Leif C. Groop-pris för framstående diabetesforskning för sitt bidrag inom molekylär epidemiologi och identifieringen av orsakssamband som bidrar till diabetes och åderförkalkning. Hon har banat väg för innovativ design av studier av orsakssamband inom befolkningsregister och omik.”

Leif C. Groop-priset

Leif C. Groop-priset delas årligen ut av Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) till en ung och framstående forskare inom diabetes som är aktiv i de nordiska länderna.

Priset på 100 000 kronor delas ut för framstående forskning som är till nytta för patienter med diabetes.

Priset delas ut i samband med LUDC DPLU Diabetes research day den 28 februari då pristagaren håller en föreläsning.

Pressbild

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.