Diabetes

Rörelse och färre kalorier minskar risken för typ 1-diabetes

Tio procent av alla barn som föds i Sverige har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Tusentals skånska barn och deras föräldrar har i flera studier bidragit till att forskarna kommit närmare svaren.

19 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Typ 1-diabetes är en allvarlig autoimmun sjukdom som varje år drabbar cirka 350 barn i Sverige. Trots att sjukdomen är genetiskt betingad, pekar ny forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet på att livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet också kan spela en avgörande roll.

Forskningen har visat att vad vi äter kan ha en direkt inverkan på utvecklingen av autoantikroppar, vilka är tidiga markörer för typ 1-diabetes. I en omfattande studie följde forskarna över 5 000 barn som vid två års ålder ännu inte hade utvecklat några autoantikroppar. Barnen observerades fram till åtta års ålder, och deras kostvanor och fysiska utveckling analyserades noggrant.

Studien fann ett tydligt samband mellan ett högt energiintag och utvecklingen av en första diabetes-autoantikropp. Barn som hade en snabb tillväxt och ett högre BMI visade sig vara särskilt sårbara. Carin Andrén Aronsson, enhetschef på Teddy-mottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet, förklarar:

–Vi såg att ett högre energiintag ledde till högre BMI, vilket i sin tur ökade risken för att utveckla en första diabetes-autoantikropp. Särskilt intressant var att en kost med hög andel protein ökade risken oberoende av det totala energiintaget.

Resultaten tyder på att det inte bara handlar om hur mycket barn äter, utan också vad de äter. En kost rik på protein kan, enligt studien, öka risken för att utveckla autoantikroppar, vilket är en varningssignal för typ 1-diabetes.

Fysisk aktivitet har länge varit känt som en viktig del av ett hälsosamt liv, men ny forskning visar att det också kan minska risken för att utveckla typ 1-diabetes hos barn med förhöjd risk.

I Teddy-studien, som inleddes 2004, följdes över 8 700 barn med ökad risk för typ 1-diabetes, varav 4 400 deltog i en delstudie som undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och utvecklingen av autoantikroppar.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...