Diabetes

Rörelse och färre kalorier minskar risken för typ 1-diabetes

Tio procent av alla barn som föds i Sverige har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Tusentals skånska barn och deras föräldrar har i flera studier bidragit till att forskarna kommit närmare svaren.

19 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Typ 1-diabetes är en allvarlig autoimmun sjukdom som varje år drabbar cirka 350 barn i Sverige. Trots att sjukdomen är genetiskt betingad, pekar ny forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet på att livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet också kan spela en avgörande roll.

Forskningen har visat att vad vi äter kan ha en direkt inverkan på utvecklingen av autoantikroppar, vilka är tidiga markörer för typ 1-diabetes. I en omfattande studie följde forskarna över 5 000 barn som vid två års ålder ännu inte hade utvecklat några autoantikroppar. Barnen observerades fram till åtta års ålder, och deras kostvanor och fysiska utveckling analyserades noggrant.

Studien fann ett tydligt samband mellan ett högt energiintag och utvecklingen av en första diabetes-autoantikropp. Barn som hade en snabb tillväxt och ett högre BMI visade sig vara särskilt sårbara. Carin Andrén Aronsson, enhetschef på Teddy-mottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet, förklarar:

–Vi såg att ett högre energiintag ledde till högre BMI, vilket i sin tur ökade risken för att utveckla en första diabetes-autoantikropp. Särskilt intressant var att en kost med hög andel protein ökade risken oberoende av det totala energiintaget.

Resultaten tyder på att det inte bara handlar om hur mycket barn äter, utan också vad de äter. En kost rik på protein kan, enligt studien, öka risken för att utveckla autoantikroppar, vilket är en varningssignal för typ 1-diabetes.

Fysisk aktivitet har länge varit känt som en viktig del av ett hälsosamt liv, men ny forskning visar att det också kan minska risken för att utveckla typ 1-diabetes hos barn med förhöjd risk.

I Teddy-studien, som inleddes 2004, följdes över 8 700 barn med ökad risk för typ 1-diabetes, varav 4 400 deltog i en delstudie som undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och utvecklingen av autoantikroppar.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.