Typ 1-diabetes är en allvarlig autoimmun sjukdom som varje år drabbar cirka 350 barn i Sverige. Trots att sjukdomen är genetiskt betingad, pekar ny forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet på att livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet också kan spela en avgörande roll.

Forskningen har visat att vad vi äter kan ha en direkt inverkan på utvecklingen av autoantikroppar, vilka är tidiga markörer för typ 1-diabetes. I en omfattande studie följde forskarna över 5 000 barn som vid två års ålder ännu inte hade utvecklat några autoantikroppar. Barnen observerades fram till åtta års ålder, och deras kostvanor och fysiska utveckling analyserades noggrant.

Studien fann ett tydligt samband mellan ett högt energiintag och utvecklingen av en första diabetes-autoantikropp. Barn som hade en snabb tillväxt och ett högre BMI visade sig vara särskilt sårbara. Carin Andrén Aronsson, enhetschef på Teddy-mottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet, förklarar:

–Vi såg att ett högre energiintag ledde till högre BMI, vilket i sin tur ökade risken för att utveckla en första diabetes-autoantikropp. Särskilt intressant var att en kost med hög andel protein ökade risken oberoende av det totala energiintaget.

Resultaten tyder på att det inte bara handlar om hur mycket barn äter, utan också vad de äter. En kost rik på protein kan, enligt studien, öka risken för att utveckla autoantikroppar, vilket är en varningssignal för typ 1-diabetes.

Fysisk aktivitet har länge varit känt som en viktig del av ett hälsosamt liv, men ny forskning visar att det också kan minska risken för att utveckla typ 1-diabetes hos barn med förhöjd risk.

I Teddy-studien, som inleddes 2004, följdes över 8 700 barn med ökad risk för typ 1-diabetes, varav 4 400 deltog i en delstudie som undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och utvecklingen av autoantikroppar.