Fysisk aktivitet

Tidpunkten kan påverka hälsoeffekten

Rätt tajming på träningen tycks kunna påverka fettförbränningen – i alla fall hos möss. En studie visar att fysisk aktivitet hade bäst effekt vid en tidpunkt som motsvarar förmiddag för oss människor.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Forskare har försökt att reda ut hur tidpunkten för fysisk aktivitet påverkar fettförbränningen. Det har de gjort genom att undersöka fettväven hos möss efter ett pass av högintensiv träning vid två olika tidpunkter på dygnet.

Fysisk aktivitet i tidig aktiv fas resulterade i ökat uttryck av gener som är inblandade i nedbrytningen av fettväv. De såg även ökad värmeproduktion och fler mitokondrier i fettväven, något som tyder på ökad ämnesomsättning.\nDessa effekter sågs bara hos möss som tränade i tidig aktiv fas. Effekterna var oberoende av om mössen hade ätit innan eller inte.

– Våra resultat tyder på att förmiddagsaktivitet skulle kunna vara mer effektivt än sen kvällsträning för att öka ämnesomsättningen och fettförbränningen. Det kan i så fall ha betydelse för personer med övervikt. Men det behövs fler studier för att kunna dra några säkra slutsatser om fyndens betydelse för människor,, säger forskaren Juleen R. Zierath vid Karolinska institutet.\n

Time of Day Determines Post-Exercise Metabolism in Mouse Adipose Tissue, Pnas.

(Källa: forskning.se)

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.