Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

Tidig behandling för att ge patienter med IBD ett bättre liv

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande behandling för att hålla sjukdomen tillbaka. Örebroprofessor Jonas Halfvarson har fått 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att göra detta möjligt.

– Om vi kan identifiera markörer som talar om för oss vem som kommer utveckla sjukdomen i framtiden så kan det bli möjligt att hindra att den uppkommer eller åtminstone förskjuta insjuknandet framåt i tiden – så man blir sjuk senare i livet, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.

I Sverige har mer än 61 000 människor en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. De utvecklas ofta tidigt i livet, redan mellan 15 och 35 års ålder, och medför livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, behov av kirurgi och kraftigt negativ inverkan på livskvalitet.

– Många patienter drabbas hårt eftersom nuvarande behandlingar sällan kan bromsa sjukdomen, säger Jonas Halfvarson.

Som en konsekvens orsakar sjukdomarna även höga samhällskostnader. Den årliga kostnaden för enbart Crohns sjukdom i Europa överstiger 225 miljarder kronor.

I det här projektet ska Jonas Halfvarson undersöka vilka proteiner som är specifika för individer som utvecklar IBD. Han ska också beskriva vad som händer i tarmen innan patienten får symptom och kartlägga hur både arv och miljö påverkar utvecklingen.

För att göra detta har han tillgång till både regionala och nationella biobanker och ska jämföra prover från tvillingar med IBD, deras friska tvillingsyskon och friska individer.

– Utifrån de identifierade proteinerna, individernas arvsmassa, ålder och kön kommer jag sedan att identifiera och validera biomarkörer för framtida insjuknande i IBD.

– Min vision bortom fem år är att kunna införa de nya biomarkörerna i den kliniska vardagen. Jag hoppas att vi i framtiden kan förbättra prognosen för människor med IBD, minska risken för komplikationer och därmed öka deras livskvalitet, säger Jonas Halfvarson.

Metod

Proverna kommer att analyseras med ultramoderna metoder och arbetet sker i nära samarbete med nationella och internationella forskare. Resultaten analyseras med hjälp av integrerad bioinformatik, där olika former av information analyseras tillsammans för att identifiera en sammanvägd signatur av biomarkörer som kan användas för att identifiera individer som är på väg att utveckla sjukdomen.

Källa: Örebro universitet



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.