Gastroenterologi

Tidig behandling för att ge patienter med IBD ett bättre liv

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande behandling för att hålla sjukdomen tillbaka. Örebroprofessor Jonas Halfvarson har fått 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att göra detta möjligt.

– Om vi kan identifiera markörer som talar om för oss vem som kommer utveckla sjukdomen i framtiden så kan det bli möjligt att hindra att den uppkommer eller åtminstone förskjuta insjuknandet framåt i tiden – så man blir sjuk senare i livet, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.

I Sverige har mer än 61 000 människor en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. De utvecklas ofta tidigt i livet, redan mellan 15 och 35 års ålder, och medför livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, behov av kirurgi och kraftigt negativ inverkan på livskvalitet.

– Många patienter drabbas hårt eftersom nuvarande behandlingar sällan kan bromsa sjukdomen, säger Jonas Halfvarson.

Som en konsekvens orsakar sjukdomarna även höga samhällskostnader. Den årliga kostnaden för enbart Crohns sjukdom i Europa överstiger 225 miljarder kronor.

I det här projektet ska Jonas Halfvarson undersöka vilka proteiner som är specifika för individer som utvecklar IBD. Han ska också beskriva vad som händer i tarmen innan patienten får symptom och kartlägga hur både arv och miljö påverkar utvecklingen.

För att göra detta har han tillgång till både regionala och nationella biobanker och ska jämföra prover från tvillingar med IBD, deras friska tvillingsyskon och friska individer.

– Utifrån de identifierade proteinerna, individernas arvsmassa, ålder och kön kommer jag sedan att identifiera och validera biomarkörer för framtida insjuknande i IBD.

– Min vision bortom fem år är att kunna införa de nya biomarkörerna i den kliniska vardagen. Jag hoppas att vi i framtiden kan förbättra prognosen för människor med IBD, minska risken för komplikationer och därmed öka deras livskvalitet, säger Jonas Halfvarson.

Metod

Proverna kommer att analyseras med ultramoderna metoder och arbetet sker i nära samarbete med nationella och internationella forskare. Resultaten analyseras med hjälp av integrerad bioinformatik, där olika former av information analyseras tillsammans för att identifiera en sammanvägd signatur av biomarkörer som kan användas för att identifiera individer som är på väg att utveckla sjukdomen.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...