Gastroenterologi

Tidig behandling för att ge patienter med IBD ett bättre liv

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mycket tyder på att inflammationen i mag-tarmkanalen uppstår flera år innan människor får besvär av IBD och att de redan då behöver starta en förebyggande behandling för att hålla sjukdomen tillbaka. Örebroprofessor Jonas Halfvarson har fått 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att göra detta möjligt.

– Om vi kan identifiera markörer som talar om för oss vem som kommer utveckla sjukdomen i framtiden så kan det bli möjligt att hindra att den uppkommer eller åtminstone förskjuta insjuknandet framåt i tiden – så man blir sjuk senare i livet, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.

I Sverige har mer än 61 000 människor en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. De utvecklas ofta tidigt i livet, redan mellan 15 och 35 års ålder, och medför livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, behov av kirurgi och kraftigt negativ inverkan på livskvalitet.

– Många patienter drabbas hårt eftersom nuvarande behandlingar sällan kan bromsa sjukdomen, säger Jonas Halfvarson.

Som en konsekvens orsakar sjukdomarna även höga samhällskostnader. Den årliga kostnaden för enbart Crohns sjukdom i Europa överstiger 225 miljarder kronor.

I det här projektet ska Jonas Halfvarson undersöka vilka proteiner som är specifika för individer som utvecklar IBD. Han ska också beskriva vad som händer i tarmen innan patienten får symptom och kartlägga hur både arv och miljö påverkar utvecklingen.

För att göra detta har han tillgång till både regionala och nationella biobanker och ska jämföra prover från tvillingar med IBD, deras friska tvillingsyskon och friska individer.

– Utifrån de identifierade proteinerna, individernas arvsmassa, ålder och kön kommer jag sedan att identifiera och validera biomarkörer för framtida insjuknande i IBD.

– Min vision bortom fem år är att kunna införa de nya biomarkörerna i den kliniska vardagen. Jag hoppas att vi i framtiden kan förbättra prognosen för människor med IBD, minska risken för komplikationer och därmed öka deras livskvalitet, säger Jonas Halfvarson.

Metod

Proverna kommer att analyseras med ultramoderna metoder och arbetet sker i nära samarbete med nationella och internationella forskare. Resultaten analyseras med hjälp av integrerad bioinformatik, där olika former av information analyseras tillsammans för att identifiera en sammanvägd signatur av biomarkörer som kan användas för att identifiera individer som är på väg att utveckla sjukdomen.

Källa: Örebro universitet

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.