Ny version av PG-SGA finns nu på svenska

The scored Patient-Generated Subjective Global Assessment (PG-SGA©) är ett instrument för nutritionsscreening och -utredning som ursprungligen utvecklades för användning inom onkologi. Numera används det för fler diagnoser. Nu finns den senaste versionen tillgänglig på svenska.

18 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Pg-sga är ett instrument för nutritionsscreening och -utredning med stor internationell spridning, både inom forskning och klinik. Den nya versionen av instrumentet finns nu tillgänglig på svenska för fri nedladdning.

Sandra Einarsson, universitetslektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet, har varit koordinator för delar av arbetet. Hon lyfter värdet av att ha validerade och välanvända instrument för nutritionsforskning tillgängliga på svenska:

- Vi vill verka för att den nya versionen av PG-SGA får spridning både i klinik och forskning. En annan framtidsvision är att få det inkluderat i relevanta nationella kvalitetsregister. Därför känns det extra roligt att en ny översättning nu är på plats.

Föregångaren till PG-SGA, the Subjective Global Assessment (SGA), utvecklades av Detsky och medarbetare¹. I början av 1990 publicerade Kerstin Ulander en svensk översättning av SGA² (Figur 1). PG-SGA utformades av FD. Ottery i början av 1990³,⁴. En skillnad jämfört med SGA var att delar av instrumentet var avsett för patienten att själv fylla i (”Patient-Generated”).

Som en del av sin doktorsavhandling publicerade dietist Christina Persson en svensk översättning av PG-SGA (version år 1995)⁵ som sedan dess använts kliniskt och inom forskning för att bedöma nutritionsstatus (Figur 2–3). Flera artiklar har publicerats där denna tidigare version av PG-SGA använts⁶-¹². PG-SGA har därefter utvecklats vidare till dess nuvarande version år 2020, med ett poängssystem (”scored”).

PG-SGA refereras i internationella riktlinjer och rekommendationer¹³-¹⁵ och utvecklades först för användning inom onkologi, men genom åren har tillämpningen breddats till flera diagnoser och tillstånd¹⁶. PG-SGA beskrivs ofta som ett ”4-in-1 tool” då det kan användas för nutritionsscreening, nutritionsutredning, nutritionsuppföljning och utvärdering samt för att ge rekommendationer utifrån triagering av nutritionsvård.

Instrumentets utformning

Instrumentet består av två delar; den första fylls i av patienten och den andra av hälso- och sjukvårdspersonal. Första delen (första sidan av instrumentet) består av fyra rutor: 1. Vikt, 2. Symtom, 3. Matintag, 4. Dagliga aktiviteter och funktion, och kallas även PG-SGA Short Form (SF) och kan användas till nutritionsscreening.

Andra delen (andra sidan av instrumentet) består av fem informationsrutor som innefattar: 1. Poängberäkning av viktförlust, 2. Sjukdom/tillstånd och dess samband med näringsbehov, 3. Metabol påverkan, 4. Fysisk undersökning samt 5. PG-SGA bedömningskriterier utifrån tre stadier: A: Välnärd, B: Måttlig/misstänkt undernäring, C: Svår undernäring.

Språklig validering och kulturell anpassning

PG-SGA finns för närvarande översatt till 13 språk¹⁷. För att säkerställa att översatta versioner överensstämmer med originalet ska översättningar genomföras utifrån de tio steg beskrivna av The International Society for Health Economics and Outcomes Research (ISPOR)¹⁸.

Under 2017 inleddes processen med en språklig översättning och kulturell anpassning av PG-SGA (version år 2020) till svenska, då färdigställdes ISPOR Steg 1–6. Det första steget innebär att grundare godkänner att instrumentet översätts (Fig. 4). Steg 2 innebär en strukturerad översättning till svenska. Steg 3 innebär att forskargruppen diskuterar översättningen. Därefter sker en översättning tillbaka till engelska (Steg 4), som jämförs med originalet (Steg 5). Slutligen enas forskargruppen (Steg 6) om en version att testa på patienter och hälso- och sjukvårdspersonal i Steg 7.

Under 2022 återupptogs arbetet i en tvärsnittsstudie vid ett sjukhus i Sverige (Steg 7). Patienter (n=51) och hälso- och sjukvårdspersonal (n=52) fick via en enkät skatta de olika delarna i PG-SGA i relation till förståelse och svårighetsgrad. I enkäten till hälso- och sjukvårdspersonalen skattades även relevans, det vill säga om frågorna i PG-SGA uppfattades viktiga/relevanta för att bedöma nutritionsstatus.

Resultatet visade att:

PG-SGA SF upplevs tydlig och lätt att fylla i, både av patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ansåg att PG-SGA var relevant för att bedöma nutritionsstatus.

Hälso- och sjukvårdspersonalen skattade vissa delar av PG-SGA som svåra att fylla i, speciellt informationsruta fyra som handlar om fysisk undersökning av kroppsammansättning.

ISPOR Steg 8–9 färdigställdes under 2023 då revideringar gjordes utifrån resultatet av Steg 7, samt granskades av språkgranskare. Den vetenskapliga publikationen av processen (Steg 10) skrevs i samarbete med FD. Ottery (grundare av PG-SGA) och H. Jager-Wittenaar (internationell expert)¹⁹. Den svenska översättningen av PG-SGA finns tillgänglig från Pt-Global:s hemsida (pt-global.org/).

Användningsområden för PG-SGA

Rebecca Lindström är dietist vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon skrev sin masteruppsats inom projektet och hon har klinisk erfarenhet av PG-SGA från den tid hon arbetade i Australien.

– Det finns många vinster med att använda PG-SGA, bland annat har delen patienten själv fyller i visat sig öka patienters medvetenhet om risk för undernäring, menar Rebecca.

Hon påpekar att det kan upplevas som svårt att upptäcka förändringar i nutritionsstatus utifrån bedömningskriterierna (A, B, C). Poängsumman kan då användas för att visa mer subtila förändringar under kortare perioder.

Anna Ottenblad är dietist och har erfarenhet av PG-SGA från forskning inom onkologi.

- I våra interventionsstudier bedömdes nutritionsstatus vid baseline med hjälp av PG-SGA. Vid långtidsuppföljningar gjordes utskick med post, och då fick patienterna själva besvara PG-SGA SF.

Valet av PG-SGA för utfallsmåttet nutritionsstatus föll sig naturligt, då det hade utvecklats för patienter med cancer samt att arbetet med svenska PG-SGA initierats av medlemmar i forskargruppen vid Uppsala universitet redan ett decennium tidigare.

- Att vi använde just PG-SGA i vår forskning känns också bra med tanke på att PG-SGA använts i internationell forskning alltmer frekvent, menar Anna.

PG-SGA skulle även kunna användas i bedömningen av undernäring enligt GLIM-kriterierna. PG-SGA SF kan användas vid den nutritionsscreening som ska föregå bedömningen. Om teknisk utrustning, såsom exempelvis BIA eller DXA, inte finns tillgängligt kan fysisk undersökning av muskelmassa utifrån PG-SGA användas för att fastställa det fenotypiska kriteriet muskelmassa enligt GLIM²⁰.

Det finns många vinster med att använda PG-SGA.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...