Gastroenterologi

Tarmsjukdomar kopplas till ökad cancerrisk

Patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit har en förhöjd risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Det kan bero på sjukdomen, men behandlingen kan också spela en roll, enligt forskare.

2 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En studie visar nu att IBD kan öka risken att utveckla lymfkörtelcancer, lymfom, som är en cancerform som drabbar immunsystemet.

– Tidigare studier av lymfomrisk vid IBD har varit för små för att dra säkra slutsatser. Studierna har inte tagit hänsyn till viktiga systematiska fel och har inte varit representativa för dagens IBD-patienter, säger forskaren Ola Olén vid Karolinska institutet.

I den nya studien ingick nästan 170 000 IBD-patienter från svenska och danska medicinska register mellan 1969 och 2019. För att räkna ut risken att utveckla lymfom jämfördes patienterna med personer utan inflammatoriska tarmsjukdomar.

Forskarna upptäckte att patienter med både Crohns sjukdom och ulcerös kolit hade en förhöjd risk att drabbas av lymfom, men risken var högst hos patienter med Crohns sjukdom.

Risken för lymfom har ökat hos patienter med Crohns sjukdom under de senaste två decennierna. Det här sammanfaller med den ökade användningen av immunmodulerande läkemedel, som påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen, vid behandling av IBD. Det var främst T-cellslymfom och aggressiva B-cellslymfom som drev riskökningen.

Nästa steg för forskarna är att titta på mer detaljerade data för att besvara frågan om vad som spelar mest roll för lymfomrisken – själva sjukdomen eller behandlingen av den.

Vetenskaplig studie:

Increasing risk of lymphoma over time in Crohn’s disease but not in ulcerative colitis: a Scandinavian cohort study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.

(Källa: forskning.se)

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...