Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Tarmmikrobiotan ger ledtrådar för diabetesbehandling

Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar till hur en framtida eventuell diabetes typ 2 kan förutses, förebyggas och behandlas. Det slås … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar till hur en framtida eventuell diabetes typ 2 kan förutses, förebyggas och behandlas. Det slås fast i en befolkningsstudie som leds från Göteborgs universitet.

Att en persons tarmmikrobiota kan bidra till diabetes typ 2 har konstaterats i tidigare forskning, ledd av Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism beskriver de nyupptäckta ledtrådar som en persons tarmmikrobiota ger om en framtida eventuell diabetes typ 2.

Genom att även studera personer som inte utvecklat diabetes typ 2 har forskarna kunnat utesluta att tarmmikrobiotan påverkats av sjukdomen, eller av diabetesbehandling. Flertalet tidigare studier i fältet har jämfört friska individer med patienter.

Förändrad sammansättning i tarmen

Det som framkommer är att tarmmikrobiotans sammansättning är förändrad hos individer med förhöjt fasteblodsocker eller nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes, och hos personer med obehandlad diabetes typ 2. Fynden visar alltså att tarmmikrobiotan kan användas för att identifiera individer med blodsockerrubbningar.

Studien visar också att produktionen av smörsyra, en fettsyra som främjar hormonproduktion i tarmen och kontrollerar inflammation, minskade i tarmmikrobiotan hos studiedeltagare med prediabetes eller utvecklad diabetes typ 2. Ämnet bildas främst genom tarmarnas nedbrytning av kostfibrer, något som skulle kunna betyda att det går att påverka och bromsa utvecklingen av diabetes genom förändrat fiberintag eller direkt tillförsel av de bakterier som är inblandade.

– Vår studie visar tydligt att tarmmikrobiotans sammansättning kan ha stor potential att bättre förstå riskerna för att drabbas av typ 2-diabetes, och kan därmed förbättra möjligheterna att upptäcka, förhindra och behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.

Förebyggande på individnivå

Resultaten stärker den allt tydligare bilden av att tarmmikrobiotan verkar interaktivt med kroppens funktioner och inre miljö. I tarmen finns mer än ett kilo bakterier som är viktiga för vår hälsa, och personer med diabetes typ 2 tycks ha andra sorters bakterier i tarmen än friska personer.

– Om vi kan hitta mönster och identifiera vilka beståndsdelar i tarmmikrobiotan som identifierar individer med förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes kan man kanske individanpassa kostförändringar, eller utveckla nya typer av probiotika som kan förebygga eller kanske till och med behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.

Den nu publicerade forskningen bygger på en populationsbaserad studie som pågått vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 2013. Den omfattar cirka 5 000 slumpmässigt utvalda personer som bjudits in att delta i syfte att undersöka vilka faktorer som kan innebära ökad risk för diabetes typ 2. För att stärka och verifiera fynden analyserade forskarna även prover insamlade från befolkningsstudien SCAPIS.

Titel: The gut microbiota in prediabetes and diabetes; a population-based cross-sectional study, https://doi.org/10.1016/j.cmet.2020.06.011

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Dela artikeln

Profilen

Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

Foto: Emma Ingolf


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.