Diabetes

Tarmmikrobiotan ger ledtrådar för diabetesbehandling

Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar till hur en framtida eventuell diabetes typ 2 kan förutses, förebyggas och behandlas. Det slås … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar till hur en framtida eventuell diabetes typ 2 kan förutses, förebyggas och behandlas. Det slås fast i en befolkningsstudie som leds från Göteborgs universitet.

Att en persons tarmmikrobiota kan bidra till diabetes typ 2 har konstaterats i tidigare forskning, ledd av Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism beskriver de nyupptäckta ledtrådar som en persons tarmmikrobiota ger om en framtida eventuell diabetes typ 2.

Genom att även studera personer som inte utvecklat diabetes typ 2 har forskarna kunnat utesluta att tarmmikrobiotan påverkats av sjukdomen, eller av diabetesbehandling. Flertalet tidigare studier i fältet har jämfört friska individer med patienter.

Förändrad sammansättning i tarmen

Det som framkommer är att tarmmikrobiotans sammansättning är förändrad hos individer med förhöjt fasteblodsocker eller nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes, och hos personer med obehandlad diabetes typ 2. Fynden visar alltså att tarmmikrobiotan kan användas för att identifiera individer med blodsockerrubbningar.

Studien visar också att produktionen av smörsyra, en fettsyra som främjar hormonproduktion i tarmen och kontrollerar inflammation, minskade i tarmmikrobiotan hos studiedeltagare med prediabetes eller utvecklad diabetes typ 2. Ämnet bildas främst genom tarmarnas nedbrytning av kostfibrer, något som skulle kunna betyda att det går att påverka och bromsa utvecklingen av diabetes genom förändrat fiberintag eller direkt tillförsel av de bakterier som är inblandade.

– Vår studie visar tydligt att tarmmikrobiotans sammansättning kan ha stor potential att bättre förstå riskerna för att drabbas av typ 2-diabetes, och kan därmed förbättra möjligheterna att upptäcka, förhindra och behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.

Förebyggande på individnivå

Resultaten stärker den allt tydligare bilden av att tarmmikrobiotan verkar interaktivt med kroppens funktioner och inre miljö. I tarmen finns mer än ett kilo bakterier som är viktiga för vår hälsa, och personer med diabetes typ 2 tycks ha andra sorters bakterier i tarmen än friska personer.

– Om vi kan hitta mönster och identifiera vilka beståndsdelar i tarmmikrobiotan som identifierar individer med förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes kan man kanske individanpassa kostförändringar, eller utveckla nya typer av probiotika som kan förebygga eller kanske till och med behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.

Den nu publicerade forskningen bygger på en populationsbaserad studie som pågått vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 2013. Den omfattar cirka 5 000 slumpmässigt utvalda personer som bjudits in att delta i syfte att undersöka vilka faktorer som kan innebära ökad risk för diabetes typ 2. För att stärka och verifiera fynden analyserade forskarna även prover insamlade från befolkningsstudien SCAPIS.

Titel: The gut microbiota in prediabetes and diabetes; a population-based cross-sectional study, https://doi.org/10.1016/j.cmet.2020.06.011

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...