Tarmen påverkas av strålbehandling

Patienter som fått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i nedre delen av tarmen 20 år efter behandlingen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

9 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar. Det kan handla om trängningar – där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet – till diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I studien har forskarna kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger forskaren Sravani Devarakonda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Nästa steg är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras.

I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy, eBioMedicine.

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.