Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS
Gastroenterologi

Tarmen påverkas av strålbehandling

Patienter som fått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i nedre delen av tarmen 20 år efter behandlingen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

9 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Tarmen påverkas av strålbehandling
Stock.adobe.com

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar. Det kan handla om trängningar – där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet – till diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I studien har forskarna kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger forskaren Sravani Devarakonda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Nästa steg är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras.

I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy, eBioMedicine.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.