Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS
Gastroenterologi

Tarmen påverkas av strålbehandling

Patienter som fått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i nedre delen av tarmen 20 år efter behandlingen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

9 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Tarmen påverkas av strålbehandling

Foto: Stock.adobe.com

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar. Det kan handla om trängningar – där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet – till diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I studien har forskarna kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger forskaren Sravani Devarakonda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Nästa steg är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras.

I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy, eBioMedicine.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.