IBS/IBD

Nya ledtrådar till sambandet mellan tarmbakterier och IBS

Svenska forskare har identifierat två tarmbakterier som kan producera bioaktivt serotonin – ett genombrott som ger nya insikter om varför IBS uppstår och hur sjukdomen kan behandlas.

Nina Granberg 24 november, 2025 • Uppdaterades 25 november, 2025 • 2 minuters läsning

I studien, som publicerats i tidskriften Cell Reports, har forskarna identifierat två bakteriearter som tillsammans kan producera serotonin: Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis.

När bakterierna introducerades i bakteriefria möss med serotoninbrist ökade nivåerna av serotonin i tarmen, samtidigt som nervcellstätheten i tjocktarmen steg. Även tarmens passagehastighet normaliserades.

– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av de ledande bakom studien.

Lägsta nivåerna hos personer med IBS

Forskarna kunde också se att personer med IBS hade lägre nivåer av den ena bakterien, L. mucosae, i avföringen jämfört med friska individer. Denna bakterie visade sig dessutom ha det enzym som krävs för att tillverka serotonin.

– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nyckel till samspelet mellan tarm och hjärna

Serotonin är mest känt som signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen. Där styr det bland annat tarmrörelser och kommunikation med det enteriska nervsystemet – ibland kallat tarmens hjärna.

Tidigare har forskningen visat att tarmens bakteriesammansättning påverkar serotoninnivåerna, men det har varit oklart om bakterierna själva kan producera bioaktivt serotonin.

– Våra upptäckter tyder på att tarmens bakterier kan bilda signalämnen som serotonin, vilket kan vara nyckeln till att förstå hur tarmen och dess invånare påverkar hjärnan och vårt beteende, säger Fredrik Bäckhed.

Forskningen vid Göteborgs universitet är ett steg mot att kartlägga det komplexa samspelet mellan mikrobiota, signalsubstanser och tarmfunktion. På sikt hoppas forskarna att resultaten ska bidra till mer träffsäkra behandlingar av IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar.

Fakta: IBS och serotonin

IBS (irritable bowel syndrome) är en vanlig mag-tarmsjukdom som kännetecknas av buksmärta, förstoppning eller diarré. Tillståndet är vanligare hos kvinnor.
Serotonin fungerar som signalsubstans i både hjärna och tarm. I tarmen reglerar det bland annat rörlighet och känslighet.
Över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen, inte i hjärnan.
Tarmens bakterier, mikrobiotan, påverkar serotoninnivåerna och kan enligt ny forskning även själva producera bioaktivt serotonin.

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA